Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den amerikanska fortsättningsskolan. Av Yngve Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordning. Det behöver väl knappast sägas, att en ung människa,
som på det sättet fått lära känna sina möjligheter på skilda
områden, har vida lättare att finna en plats, både alltifrån början
och vid senare arbetslöshet.
I de amerikanska skolorna för minderåriga förvärvsarbetare
mynnar yrkesrådgivningen oftast ut i direkt arbetsförmedling.
Det har nämligen visat sig nära nog omöjligt att råda dem att
välja arbetsområden, där skolan inte har någon möjlighet att
placera dem. Därför etablera fortsättningsskolorna vanligen
egna platsbyråer. Arbetsförmedlingen är också en hjälp, som
både barn och föräldrar förstå att till fullo uppskatta. I
Amerika bruka de privata platsbyråerna begära hela första veckans
lön för sitt besvär, men skolan begär naturligtvis ingenting
alls. Enbart genom den hjälpen kunde fortsättningsskolorna i
Boston under förra året bespara eleverna inte mindre än 23 000
dollars.
Det säger sig självt, att det inte kan stå i någon skolas makt
att redan från början ge eleverna en utkomst för livet. Men
alla de barn, som tidigt måste söka okvalificerat arbete utan
några som helst framtidsutsikter, få i skolan vid sidan om det
nödvändiga förvärvsarbetet försöka sig nya banor, så att de inte
stå rådlösa, när deras nådatid i springpojksyrkena är förbi. Vad
skolan inbesparat de enskilda och samhället genom den hjälpen,
det kan ju inte ens tillnärmelsevis uttryckas genom några tal.
För att kunna sätta ungdomen på spåret, måste en sådan
skola stå vidöppen utåt det verkliga yrkeslivet. Därför ingår
det också i lärarens ordinarie tjänstgöring att regelbundet
besöka elevernas arbetsplatser. Där och endast där kan han ju få
veta, vad han skall undervisa, och hur det skall ske för att
komma alla parterna bäst till godo. Alldeles som på
arbetsplatserna koncentreras arbetet i skolan kring ett »job», och
eleverna få utföra det självständigt med hjälp av särskilda
arbetsinstruktioner på samma sätt som ute i yrket. De teoretiska
och tekniska kunskaperna meddelas ej separat och rent formellt,
som i andra skolor, utan få i stället utgöra en integrerande del
av det praktiska arbete, som är under gång. Tack vare denna
inlevelse i de verkliga arbetsförhållandena ute i yrkeslivet, få
också det praktiska livets män en större respekt för skolans
gärning och visa sig också villigare till förtroendefullt samarbete.
(För yrkesrådgivning, arbetsförmedling och det inre arbetet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
