- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
429

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Erasmus Roterodamus. Av Oscar Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inriktning hade avlösts av en lika utpräglat centrifugal. Kyrkans
auktoritet var rubbad och likaså kejsarmaktens. Envar roffade
åt sig vad han kunde nå, och ingen respekterade längre det
allmänna. Tidens mystiska visionärer sågo häri uppfyllandet av
den hemlighetsfulla profetian om den andre av Apokolypsens
ryttare, mannen på den röda hästen, åt vilken blev given makt att
borttaga friden från jorden. Allmänt trodde man att sedan den
stora kyrkoschismens utbrott i slutet av 1370-talet ingen kommit
till paradiset. Först en stor försoning, ett återupprättande av den
gamla universalismen, en från grunden gående förnyelse av den
världsliga makten i förbund med kyrkan, skulle kunna tänkas
rädda kristendomen och världen. Men många stodo även här i
resignerad förtvivlan. Hoc iam senescente mundo, i denna redan
åldrande värld, sades det, kan ingen förnyelse väntas, blott än
mer förbittrad tvedräkt och fejd, intill dess alltings ända
kommer, såsom det är sagt i Markusevangeliets trettonde kapitel.
Guds vredes mått är fyllt, och domen är hart nära. Intet annat
finnes därför att göra än att följa Skriftens ord: Sen till, vaken
och bedjen, ty I veten icke, när stunden är inne.

I en sådan tid föddes Erasmus, han som skulle ägna hela sitt
liv åt att söka besegra ryttaren på den röda hästen och rädda
friden på jorden. Hans födelsedag är bekant, då han nämligen
själv meddelat att han föddes »in vigilia Simonis et Jude», d. v. s.
under natten mellan den 27 och den 28 oktober, men om året
svävar man alltjämt i okunnighet. Hans egen uppfattning pekar
närmast på 1466, men vissa omständigheter antyda att detta årtal
är konstruerat på fri hand. Anledningen till denna kronologiska
fiktion var att Erasmus var frukten av en illegitim förbindelse
mellan en präst vid namn Gerard och en läkaredotter från den
lilla byn Zevenberghen. För att såvitt möjligt förtaga det
stötande i detta förhållande och även så långt sig göra lät
eliminera de rättsliga konsekvenser, som voro förknippade därmed,
synes Erasmus under sina senare år ha flyttat tillbaka sitt
födelseår till en tidpunkt belägen före det år då hans fader prästvigdes.
Det riktiga året är antagligen 1469. Redan som liten gosse sattes
han i skola, först i Gouda och sedan i Deventer, vars läroverk
sedan gammalt åtnjöt rykte som ett av Nederländernas yppersta.
Undervisningen var säkerligen efter dåtidens sätt att se utmärkt
— bland skolans tidigare elever hade räknats män som Thomas a
Kempis och Nicolaus av Cusa — men enligt Erasmus’ uppgifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free