- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
430

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erasmus Roterodamus. Av Oscar Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

levde där ännu mycket kvar av barbariets anda. Att han där
lärt mer än han i äldre år ville medgiva är dock säkert, och
utan tvivel var det för honom ett hårt slag då han genom sina
föräldrars död — båda rycktes bort under en pestepidemi —
tvangs att avbryta sina studier. Hans senare ungdomsår voro
fyllda av bekymmer. Någon förmögenhet ägde han ej, och det
var därför relativt förklarligt att hans förmyndare med
kännedom om hans läggning rådde honom att söka sig in i ett kloster.
Till en början vägrade han, men då ingen annan utväg stod
honom öppen måste han slutligen giva efter. År 1488 avlade han
sitt ordenslöfte och ingick som broder i augustinerklostret Emaus
i närheten av Gouda.

Erasmus har på äldre dagar uttalat sig ytterst ofördelaktigt
om sitt klosterliv och utmålat munkarnas lättja och okunnighet
i de mörkaste färger. Men om man närmare granskar de
faktiska förhållandena ser man sig tvingad till det medgivandet att
det dock uppenbarligen icke var så illa ställt med
bildningsmöjligheterna i klostret. Erasmus lärde under dessa sina klosterår
känna minst lika många klassiska författare som trots någon
bland de samtida italienska humanisterna. Utom de under hela
medeltiden välbekanta Virgilius, Horatius, Ovidius och Statius
studerade han också Persius, Lucanus och Tibullus, ja till och
med Propertius och Martialis, ehuru särskilt den sistnämnde
knappast kan anses som någon särdeles lämplig klosterläsning.
Dessutom blev han förtrogen med Lorenzo Valla, vilkens
ryktbara skrift om det latinska språkets skönheter starkt påverkade
hans stil och uttryckssätt. Klassicismen gick honom så i blodet
att han, då en gång priorn i klostret Heem bad honom skriva en
festdikt till ärkeängeln Mikaels ära, lät denna forma sig till ett
saphiskt ode i renaste klassiska stil, något som mycket oroade
den fromme uppdragsgivaren. Bittert klagar han emellertid över
att man ständigt sökte hindra honom att dikta och ej hade sinne
för vad han frambringade av poesi. Men till större delen äro
dessa klagomål ingenting annat än retoriska fiktioner, sådana
som alla hans samtida älskade att hängiva sig åt. Det hörde till
tonen att skildra sig själv som förföljd och missförstådd, på
samma gång som man framställde sin omgivning som okunnig,
rå och bildningsfientlig. Att taga dylika betraktelser efter orden
vore att tillmäta dem ett sanningsvärde, vida högre än vad
författaren själv någonsin tänkt sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free