- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
433

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erasmus Roterodamus. Av Oscar Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vedermödor men med aldrig tröttnande energi söker möjlighet att
realisera sitt livs högsta önskemål, att från grunden lära sig Homeros’
och evangeliernas språk. Hans arbetslust känner inga gränser. Trots
bristande uppmuntran och tidvis verkligt bekymmersamma yttre
förhållanden arbetar han dag och natt med sina grekiska
författare, studerar på egen hand, då han ej har råd att hålla sig
med någon lärare, och lånar hänsynslöst grekiska böcker av
sina vänner utan att lämna igen dem. Efter tre år av intensivt
arbete såg han äntligen sin möda belönad. Det språk han
brottats med var blivet honom ett nytt modersmål. Han hade
utvecklats till en verklig hellenist, för vilken den grekiska
litteraturen ej längre erbjöd några större svårigheter. Men — och detta
blev för hans framtid utomordentligt viktigt — han var hellenist
icke som sina italienska föregångare under quattrocento, för vilka
grekiskan blott var ett nytt ornament i deras fåfängas brokiga
fjäderskrud, utan som en verklig vetenskapsman, en lingvist och
grammatiker. Hans avsikt med att lära sig grekiska var icke att söka
material för retoriska deklamationer. För honom var det sak,
icke form som det gällde. Alltjämt var det under dessa svåra
år en enda tanke som höll honom uppe, nämligen hoppet om att
få gripa sig an med revideringen av Nya testamentets text. Vid
sidan av detta stora mål blev honom allt annat nästan likgiltigt.

Dock var tiden för ett samlande, enhetligt arbete ännu icke
kommen. Näringsomsorger tvungo Erasmus att antaga en
befattning som lärare för tvenne unga italienare, vilkas fader,
livläkare hos Henrik VII av England, önskade sända sina söner att
studera vid sitt fäderneslands universitet. Denna befattning blev
honom till stort gagn, då den förde honom i kontakt med den
rika vetenskapliga kultur, som utvecklats vid Italiens
lärdomscentra och furstehov. Den teologie doktorsgrad, varmed
universitetet i Turin hedrade honom, tog han emot mindre som en
utmärkelse än som en skyldig honnör. För renässansens konst
och levnadsstil synes han emellertid ha saknat mottaglighet;
åtminstone ha hans brev intet därom att förmäla. Viktigare var
för honom den bekantskap han knot med den ryktbare
förläggaren Aldus Manutius i Venedig. Genom honom blev han
fästad vid det stora aldinska förlaget, och flera månader igenom
satt han hos honom i tryckeriet, rättande korrektur och
förberedande texttrogna upplagor av sina älskade klassiker. Här hade
han helt säkert kunnat finna en för framtiden tryggad ställning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free