- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
436

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erasmus Roterodamus. Av Oscar Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fridsrike på allvar skulle förverkligas. Åt försöket att bygga
upp detta rike ville Erasmus ägna den ålderdom, som han nu
kände sig gå i möte. Pax et concordia, frid och endräkt, var det
valspråk under vilket han ville arbeta.

Genom historiens ironi blev det emellertid just under de
följande åren, dem Erasmus hoppats få helt ägna åt musernas
fredliga sysselsättningar, som han mer än någonsin kom att stå
i medelpunkten för tidens stora idékonflikter. Från och med
den lutherska rörelsens genombrott kom det en skärpa in i det
teologiska meningsutbytet som aldrig förut. Erasmus, vilken
dittills blott gjort bekantskap med den lärda polemiken, som
visserligen också den ej sällan kunde taga tämligen bryska
former, fann sig nu helt plötsligt indragen i en allmän fejd, där
åsikterna bröto sig mot varandra med än mera lidelsefull
häftighet. Från sin lugna studerkammare i Liljekollegiet i Löwen
betraktade han den rasande striden med yrvakna ögon. Han
fattade till en början icke sammandrabbningens mening utan
tog det hela som ett obskuranternas anlopp mot de goda
vetenskaperna, mot lärdomen och kulturen. För Luther hade han
till en början en viss sympati, ehuru han ogillade hans
opposition emot påvestolen. Att röra vid förhållandena i Rom var,
menade han, de kristna furstarnas sak, icke de enskildas.

Då Luther på våren 1519 direkt hän vände sig till honom i den
oförtydbara avsikten att i hans auktoritet få ett stod för sitt
handlingsätt vek han därför undan och uttalade sig blott i
allmänna ordalag om olämpligheten av att i religiösa frågor gå
för hastigt till väga. Man borde ej genast stämpla varje
oliktänkande som kättare utan med lugn och välvilja tillse att
villfarande återfördes på den rätta vägen. Kristendomens syftemål
var ju att i livet följa Kritsus efter, ej att strida om dogmer
och trosläror. Men denna hans fridsamma och förmedlande
ställning blev så småningom ohållbar. Båda de kämpande
partierna sökte tillgodogöra sig hans stora anseende, framför allt
Luthers anhängare, vilka utan hans medgivande publicerade ett
av honom skrivet brev, där han uttalat sig i viss mån
erkännande om Luthers person och verk. För Erasmus började
situationen kännas oangenäm, helst som universitetet i Löwen under
ledning av inkvisitorn Jacob van Hochstraten allt mer och mer
blev den centralpunkt, dit motståndet mot de nya lärorna
koncentrerades. Man fordrade i det katolska lägret, att han skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free