- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
446

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis de Geers politiska personlighet i belysning av hans nyutgivna brev. Av Gustaf Jacobson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var från ungdomen De Geers politiska åskådning, och ännu på
gamla dagar uttalar han både i sina brev och sina memoarer
sin övertygelse om de liberala idéernas slutliga seger och inre
rättmätighet, om han också finner erfarenheten från andra
länder, särskilt Frankrike, mana till större varsamhet vid deras
tillämpning. Med den liberala tron på framåtskridandet
sammanhängde De Geers optimism, varom han talar i sina Minnen.
Denna optimism skulle dock knappast räcka till slutet.
Protektionismens seger 1887 var för honom en källa till mycken oro
och grämelse, och den har tydligen bestämt honom för att draga
sig från politiken. Av ännu djupare missmod greps han inför
det på 1890-talet upplågande unionsgrälet — med utgjutelser
häröver fyllas breven till Sibbern till stor del under de sista åren
av deras korrespondens. Den norska vänsterns unionsfientlighet
och den Alinska skolans överhöghetskrav och vädjan till kraftiga
medel voro honom i lika hög grad antipatiska; kärleken till
unionen förmådde den åldrige politikern att under det kritiska
året 1895 föra försonlighetens talan i en i Stockholms Dagblad
införd artikel. Det var De Geers sista offentliga uttalande.

Om de nu publicerade breven icke äro ägnade att rubba den
gamla uppfattningen om begränsningen i De Geers politiska
personlighet, så bör å andra sidan starkt framhållas, att ett rättvist
omdöme måste grunda sig på jämförelse. Och det måste sägas,
att vid en sådan jämförelse står sig Louis De Geer ganska gott.
Icke minst vår egen tids politiska ledargestalter ha mycket att
lära av honom. Särskilt i ett avseende kan De Geer i de
publicerade brevens ljus ställas fram som föredöme: såsom den
politiska moralens och renlighetens riddare. Ett par exempel, som
icke sakna aktuella analogier, skola åskådliggöra detta.
1800-talets senare decennier voro järnvägsbyggandets tid, och
järnvägsfrågor förekommo vid nästan varje riksdag, Det fanns
härvid många tillfällen till kohandel, t. ex. då det ena bygdeintresset
spelades ut mot det andra eller då intressenter i enskilda
järnvägar sökte begagna sin politiska maktställning till att få staten
att övertaga dessa och som vederlag lockade inflytelserika partier
eller partiledare med varjehanda fördelar, grundskatteavskrivning
eller annat. Om dylik »järnvägskorruption» fäller De Geer
mycket hårda ord. Den innersta tanken med dessa järnvägsinköp är
— skriver han den 28 december 1886 — »ingenting annat än att
staten skall gottgöra olyckliga spekulanter deras förlorade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free