Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÄRINGSLIVETS RATIONALISERING
av fil. dr JOHAN ÅKERMAN
Den tekniska och organisatoriska utvecklingsprocess, som
erhållit namnet rationalisering, utgör otvivelaktigt den förnämsta
industriella företeelsen under det senaste årtiondet. I och för sig
äro dock strävandena i riktning mot rationella arbetsmetoder
ingenting nytt; skillnaden är blott den, att det som nu sker enligt
en given plan, fordom ofta omedvetet åsyftades vid
produktionsprocessens omläggning. Den instinktiva rationaliseringen har
sålunda efterträtts av en allmän ekonomisk kontroll av
produktionen, för att därigenom konsekvent tillämpa det minsta
medlets lag. Detta hindrar icke, att det för närvarande förefinnes
en betydande meningsskiljaktighet med avseende på innebörden
i begreppet industriens rationalisering. De senaste årens
diskussion kring detta ämne inom industriländerna uppvisar, att man
med rationalisering ibland menar en förening av likartade
företag under samma ledning eller kontroll över produktionen, så
att endast de bäst utrustade företagen med de lägsta
självkostnaderna hållas i gång och utvecklas, ibland åter avser en ökad
tillämpning av vetenskaplig metod, varigenom arbetets
produktivitet förhöjes, ja, icke sällan därför har identifierat termen
med en ny form av Taylorsystemet, den s. k. rationella
arbetsledningen.
Det är i Tyskland, som man år 1924, efter inflationskrisen,
uppfann ordet rationalisering för att därmed beteckna den
industriella produktionens inriktning på ökad produktivitet
och ökad räntabilitet. Ehuru man därvid nog i allmänhet
närmast avsåg införandet av tillverkningsmetoder i släkt med
Taylorsystemets eller Fordverkens, så har man även i
ursprungslandet inlagt en annan betydelse, som mera siktar på
organisationens än på teknikens förändring. Inom kolindustrien i
Ruhrdistriktet ansåg man nämligen, att rationaliseringen egentligen
gick ut på en kontingentering av produktionen enligt vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0485.html
