- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
483

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

automobilverkstäder för närvarande utgöra den bästa
illustrationen till rationella fabrikationsmetoder, så voro före kriget de
verkstäder, som tillämpade Taylorsystemets program, att betrakta
som ledare på den rationella arbetsledningens område. Ford är
i mycket en arvtagare till Taylor, men mellan dem båda finnas
dock flera motsättningar, och en jämförelse mellan de båda
systemen ger en god ledning vid bedömningen av de industriella
utvecklingstendenserna, sådana som de nu te sig efter världskrigets
och de första fredsårens ombildningsprocess. Mot denna
bakgrund är det även lämpligt att belysa den moderna
industrialismens sociala konsekvenser.

Utan att i detalj gå in på Taylorsystemets och »fordismens»
arbetsmetoder kan man sammanfatta likheten mellan dem båda
i önskan att inbespara tid. Men Taylor söker genom
arbetsprocessens uppdelning i handgrepp, vilka standardiseras, sedan
de noggrant bestämts genom tidsstudier, först och främst en
förkortning av arbetarens effektiva arbetstid, medan Ford
koncentrerar sig på en förkortning av den tid, som åtgår för
råvarans bearbetning av de olika maskinerna. Sedan
kapitalfaktorn övertagit alltmer av arbetsfaktorns uppgifter, är det fullt
konsekvent, att det moderna systemet mera intresserar sig för
inbesparingar av den mekaniska än av den mänskliga
produktionsfaktorn. Den centrala skillnaden mellan de båda systemen
kan måhända uttryckas så, att Taylors metod är väsentligen
statisk, Fords däremot dynamisk. Detta skola vi nu närmare
utveckla, då vi betrakta de båda principerna från företagets, från
arbetarens och från samhällets synpunkt.

Från företagsorganisationens synpunkt finnes den
överensstämmelsen mellan Taylor och Ford, att arbetet genomgående in i
detalj planlägges på förhand, och att samtliga begagnade verktyg äro
av standardiserad modell. Taylor lade stor vikt på
materialförrådens organisation och införandet av kontinuerligt inventarium,
men Ford har här tillagt kravet på minsta möjliga lager av
råvaror och färdigfabrikat, i det att råvarorna böra anlända till
fabriken just i tid för att tagas under arbete, medan den färdiga
produkten omedelbart bör befordras till försäljarna. Redan på
denna punkt finna vi karakteristiska särdrag, som kunna
återföras på företagets art och storlek: Taylorsystemet har
huvudsakligen kommit till användning inom medelstora mekaniska
verkstäder med blandad tillverkning, även om dess principer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free