Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbiglidande chassiet — är arbetaren herre i sitt hus, han kan
fritt bestämma hur varje rörelse skall utföras och hur han vill
fördela tiden på dem. Den flytande tillverkningen har med andra
ord återinfört rytmen i arbetet — den rytmiska växling mellan
anspänning och vila, som redan Wundt angivit såsom den
fysiologiska basen för vårt tidsmedvetande. Transportbandets
hastighet regleras för övrigt efter fysiologiska grunder, i det att den
saktar av något — så att varje man får något större tid på varje
operation — under den tredje timmen (uttröttningstimmen) men
ökas sista halvtimmen över normalhastigheten (slutspurt).
Europeiska teknici, som under flera månader arbetat hos Ford,
ha förklarat, att de rytmiska rörelserna förjaga tröttheten och
hålla intresset vaket. Därtill kommer det psykologiskt mycket
viktiga momentet, att en överblick över arbetets gång
möjliggöres för envar av arbetarna längs transportbandet. Ford är
otvivelaktigt den större människokännaren, när han insett, att
varje man därigenom får ett påtagligt bevis för sin absoluta
betydelse för hela produktionen. Gentemot Taylors isolerade
arbetare, vars minsta rörelse blivit minutiöst fastlagd, finna vi
Fordarbetarna, indelade i lag, som rytmiskt utföra sina uppgifter på
det sätt, som de själva funnit överensstämma med den
individuella fysiska och psykiska konstitutionen.
I fråga om arbetarnas möjligheter till befordran är det genast
påtagligt, i huru hög grad den tayloriserade arbetaren fastlåsts
vid det arbete, som han en gång inställts på. Hos Ford indelas
arbetarstammen i tre klasser; de nyanställda måste under alla
omständigheter börja i den lägsta, som i förhållande till arbetets
art är den lägst betalda. Rask förflyttning mellan klasserna
är emellertid möjlig, och från den högsta klassen står vägen öppen
för dem, som vilja påtaga sig ansvar, att bliva tillsyningsmän
och förmän; för andra dugliga arbetare utgör slutmålet
verktygstillverkarens viktiga yrke.
En jämförelse mellan Taylor och Ford med avseende på deras
olika synpunkter på samhällsintresset i produktionen är icke
särskilt givande, därför att Taylor knappast såg längre än till
företagets fördel. Högre löner till arbetarna, högre vinster för
företaget skulle den rationella arbetsledningen medföra, men
någon vidare diskussion av resultaten förekommer icke. För Ford
är nyckelordet »service», och det torde inte kunna sägas annat
än att samhällsintresset verkligen varit denne teknikers och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
