Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetschefs ledstjärna. Icke desto mindre har det nog i viss mån
sin riktighet, då man påstått, att Ford icke själv tänkt igenom
konsekvenserna av sitt system för hela den industriella
produktionen. Vi skola här i korthet granska några sidor av detta
spörsmål.
När man i anslutning till Fordverkens arbetsförhållanden vill
studera den industriella rationaliseringens allmänna sociala
konsekvenser, så måste man först och främst uppvisa, att
»fordismen» verkligen innebär en sammanfattning av de
karakteristiska dragen i de senaste årens industriella evolution. Om man
studerar det nyligen utkomna kommittébetänkandet beträffande
det sista årtiondets ekonomiska förändringar i Förenta Staterna
(Recent economic changes in the United States, Vol. I—II, New
York 1929) skall man finna, att denna tes håller streck:
industriens mest utpräglade utvecklingstendenser ha just varit den
form av rationalisering, som kännetecknar Fordverken, den
flytande tillverkningen, lagerminskningen, produktens
standardisering och i viss mån även löne- och försäljningspolitiken.
Särskilt i belysning av återuppbyggnadsårens erfarenheter
framstår det som Fords främsta förtjänst, att han med sådan
styrka och sådan konsekvens framhållit produktionen som det
centrala i det ekonomiska samhällslivet. Krigsårens
produktionsförhållanden utgjorde för övrigt en utmärkt läromästare i detta
avseende, ty aldrig i modern tid har varuknappheten varit av
sådan betydelse. Vad som kan presteras under gynnsamma
förhållanden blev ådagalagt genom den svindlande
produktionstakten vid de i U. S. A. under 1917—18 uppförda skeppsvarven
för masstillverkning av standardfartyg. Men Fords tes gäller
särskilt det ömsesidiga förhållandet mellan lön och produktion:
hög lön skapar stor produktion, stor produktion lägger grunden
till höga löner.
Den »tekniska arbetslösheten» — som uppstår till följd av
rationaliseringens arbetsbesparing — har man hittills inte
bekymrat sig mycket om i Amerika, även om man förra året vid
Fordverken anställde 30 000 arbetslösa och samtidigt sänkte
arbetsveckan till fem dagar. De tidigare anställda fingo därigenom
sina löner sänkta med 1/6, men erhöllo en fridag i veckan, medan
den av rationaliseringen följande arbetslösheten minskades. De
senaste årens erfarenheter ha icke jävat den optimistiska
uppfattningen, att den tekniska rationaliseringen nog kan framkalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
