- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
488

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en tillfällig arbetslöshet av betydande mått, men att industrien
inom kort ser sig i stånd att ånyo vidga sin efterfrågan på
arbetskraft. Det är sålunda karakteristiskt, att England, som visat de
minsta framstegen på rationaliseringens väg, haft en betydande
permanent arbetslöshet, medan andra industriländer som U. S. A.,
Tyskland och Sverige nog haft omfattande »teknisk arbetslöshet»,
men ingen under många år oföränderlig sådan.

Om lönenivåns höjd sålunda tillmätes en allt större betydelse
för produktionsresultatet, så har lönen även fått ökad betydelse
med avseende på sambandet mellan arbetsledning och arbetare.
Den betydelse, som man inom den amerikanska industrien för
tio år sedan tillmätte välfärdsanordningarna och driftsråden, har
nog i det stora hela minskats och detta dels därigenom, att
lönenivån medgivit en så hög levnadsstandard, att arbetaren icke
som förr behöver falla tillbaka på företaget, dels till följd av de
allmänt förbättrade förhållandena inom industrien med avseende
på säkerhet och ändamålsenlighet i arbetet.

Fords sats, att produktionen är det centrala, som till hela
samhällets nytta såvitt möjligt bör ökas, har förklarligt nog fört
honom i harnesk mot de monopolistiska tendenserna inom
finansväsendet och inom industrien. Han har där vänt sig mot den
form av spekulation, som icke tjänar något annat ändamål än
att koncentrera köpkraft, men icke ledning och ansvar, på ett
fåtal händer. Nu föreligger det dock här en egendomlig
paradox, i det att just den självfinansiering ur företagets vinster,
som tillämpas av Ford, fört till en betydande minskning av
utlåningen hos de amerikanska affärsbankerna, vilka däremot i
allt större utsträckning inköpt stora poster industriaktier. Vad
som kan synas riktigt för det enskilda företaget ter sig sålunda
betydligt mera problematiskt, när resonemanget måste
generaliseras, och Ford har i monetära frågor icke trängt under ytan.

Vad Ford främst vänder sig emot är emellertid det faktum,
att industrivinsterna genom höga utdelningar gå förlorade för
företaget och i stället användas till en delvis onödig konsumtion.
I den mån detta resonemang icke är rent subjektivt, från det
enskilda företagets synpunkt, är det sålunda den oriktiga
konsumtionsfördelningen som har nationalekonomiskt intresse. För
egen del har Ford löst frågan så, att praktiskt taget hela
årsvinsten åter investeras i företaget, vilket som bekant äges av
Henry och Edsel Ford. Denna årsvinst, som vissa år närmat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free