Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig 500 millioner kronor — omkring tre gånger det belopp, som
svenska staten inkasserar på inkomst- och förmögenhetsskatt —
har sålunda helt och hållet återgått till automobilkonstruktion,
vilket givetvis enligt Ford är en i hög grad samhällsnyttig
användning.
Frågan måste tydligen överföras till konsumtionens område
och samtidigt generaliseras. Temporärt gäller det otvivelaktigt,
att en starkt ökad konsumtion av automobiler leder till en
inskränkning av konsumtionen på något annat område; men även
i längden kunna intressanta förskjutningar komma till stånd till
följd av vissa industriers rationalisering. Vi frånse då de fall,
där monopolistiska tendenser hindra de sjunkande
självkostnaderna att utmynna i fallande försäljningspris, och antaga, att
rationaliseringen sålunda åstadkommer produktens förbilligande.
Vid varje sådan prissänkning kommer konsumtionen för den
förbilligade varan att ökas, och om rationaliseringen framkallar
den ena prissänkningen efter den andra är det intet tvivel om,
att ej allmänhetens köpkraft mera permanent koncentreras på de
av rationaliserade industrier tillverkade produkterna. Genom de
med rationaliseringen följande vinsterna blir det även möjligt för
dessa industrier att lägga ned särskilt stora summor på reklam,
varigenom även på denna väg konsumtionen ökas för
ifrågavarande produkter. Man kan nu invända, att allmänheten
använder sina inkomster enligt eget skön, och att den tydligen
önskar köpa dessa varor i ökad mängd. Men bakom denna
skenbart fria vilja ligga orsakssammanhang, som tydligen falla inom
den tekniska utvecklingens sfär. Produktionens hastiga
rationalisering leder alltså automatiskt till konsumtionens koncentration
på de mest rationellt tillverkade produkterna, och som dessa
endast omfatta vissa massfabricerade typer, blir denna stigande
del av konsumtionen standardiserad. En fransk kritiker av den
amerikanska behovstäckningens ideal har icke utan grund
yttrat, att den amerikanske affärsmannen har standardiserat
individen för att lättare kunna standardisera produktionen.
Den springande punkten i detta resonemang är tydligen
rationaliseringsprocessens snabba och måhända även accelererade
utveckling. Vore det så, att industrien genom rationaliseringen
inom några år överfördes från ett mindre till ett mera effektivt
arbetssätt, sålunda från ett jämviktsläge till ett annat — då
skulle den subjektiva valfriheten åter kunna göra sig gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
