- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
493

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vända vi oss så slutligen till den viktigaste obesvarade frågan
i detta sammanhang, nämligen den agrara och industriella
arbetarbefolkningens ställning till dessa tendenser, så kan man här
tydligt urskilja sympatier för jordbrukets urbanisering och
industriens decentralisation. Om vi först stanna vid bostadsfrågan,
är valet icke svårt mellan hyreskasernen i storstaden och
enfamiljshusen vid bruket, icke heller mellan de gammaldags
torpstugorna och de moderna, elektriskt upplysta och väl uppvärmda
lantarbetarbostäderna. Men frågan måste först och främst
betraktas från själva arbetets synpunkt, och det är här som tanken
uppstått om en kombination av industri- och jordbruksföretag.
Rationaliseringen inom industri och jordbruk gör uppenbarligen
arbetet mindre ansträngande men samtidigt även mera enformigt.
Att motarbeta denna tendens står knappast i vår makt, och
erfarenheterna från Fordverken visa ju, att den rytmiska
arbetstakten i den flytande tillverkningen även har sina psykologiskt
stimulerande moment. Det är endast ett ringa fåtal — enligt
Fords åsikt högst 5 % av arbetarklassen — som önska en
uppflyttning till förmans- eller annan ledarställning med därtill hörande
ansvar och självständigt handlande. Problemet blir därför att
på allt sätt underlätta repetitionsarbetet, och detta sker tydligen
icke genom att borttaga dess automatiska karaktär utan genom
att förstärka det rytmiska inslaget i detta arbete. En växling
mellan två — var för sig automatiserade — arbetsformer skulle
tydligen i högsta grad öka möjligheterna för kroppslig och andlig
jämvikt. Arbetare, som någon tid av året sysselsättas med
rationellt jordbruk och den övriga delen med industriellt
repetitionsarbete, skulle säkerligen draga största fördel av möjligheten till
ombyte, och hela samhället skulle vinna därpå i form av ökad
behovstillfredsställelse och kanske ännu mer i form av större
möjligheter till harmoni i och mellan de olika samhällsklasserna.

Ford har som bekant framfört liknande tankar om
möjligheterna att kringgå mekaniseringens och specialiseringens
allvarliga faror. Kravet på jämvikt mellan arbete och vila har han
fört vidare i tanken på en växling mellan effektivt industriarbete
och stärkande lantarbete, anpassat till de båda näringsgrenarnas
naturliga säsongvariationer. Han har själv omsatt dessa idéer
i praktiken vid en rad små fabriker med specialtillverkning,
belägna längs Rougefloden och samtliga representerande
»byindustri» i egentlig mening. Ford har gått ett steg längre när han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free