- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
512

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III och franska revolutionen. Av Erland Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom att ansluta sig till det nordiska förbundet. Efter att ha
sänt detta förslag till Armfelt, som under den närmaste tiden hade
att sköta förhandlingarna med Ryssland i den franska frågan,
fortsatte konungen sin resa utan att avvakta svar.

Syftet med Gustaf III:s resa till Aachen var, att han skulle
befinna sig i händelsernas omedelbara närhet, då det franska
konungaparet företog den flykt från Paris, som de i samråd med
sin svenske förtrogne Axel von Fersen d. y. hade förberett under
vintern och varom denne underrättat konung Gustaf. Efter sin
ankomst till Aachen den 14 juni levde konungen i febril väntan
på flyktförsökets verkställande och räknade med att dess lyckliga
utgång även för honom själv skulle bliva signalen till handling.
I brev till Armfelt den 16 juni anbefaller han denne att påskynda
avslutandet av den hemliga konventionen med Ryssland, tydligen
i hopp, att detta skulle låta sig göra i enlighet med hans eget
förslag. Själva den militära aktionen ter sig nu för Gustaf såsom
något omedelbart förestående. Armfelt får i samma brev order
att »genom krigskommissionen taga de skyndsammaste anstalter
för regementenas marsch och transport»; konungen skall med
kurir skicka förteckning på de generaler och adjutanter, han
önskar använda. Men så kom katastrofen, kungaparets
arrestering i Varennes (den 22 juni 1791), och läget var i ett slag
förändrat.

Den nya situationen har ej ens för ett ögonblick lamslagit
Gustaf III:s kontrarevolutionära handlingsiver. Tvärtom, han står
under den närmaste tiden som ett centrum i de bestörta franska
emigrantkretsarna, uppmuntrande och rådgivande. Hans
diplomatiska verksamhet i de motrevolutionära planernas tjänst
mångdubblas inom kort och utsträckes till ett stort antal europeiska
hov, som han söker samla till gemensamt uppträdande. Även nu
finner han stödjepunkten för sin strävan i det hopp om bistånd,
som han mer eller mindre övertygat tror sig kunna hämta ur sin
skriftväxling med den ryska kejsarinnan.

Ungefär en vecka efter händelsen i Varennes anlände till Aachen
Katarina II:s svar på Gustaf III:s motförslag i frågan om franska
konventionen. Svaret förelåg dels i form av ett vidlyftigt
betänkande, vari kejsarinnan avhandlade orsakerna till
revolutionen och medlen till den franska monarkiens återställelse, dels
i form av ett brev till Stackelberg, som genom Armfelt meddelades
konung Gustaf. För egen del uttalar Katarina nu hoppet att snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free