- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
514

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III och franska revolutionen. Av Erland Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deras goda sak och förmår dem att lämna honom fullmakt att i
deras namn underhandla med henne. I ett särskilt betänkande
råder han Monsieur att under hänvisning till konungens
fångenskap och med stod av Frankrikes historiska statsrätt förklara sig
för rikets regent och bilda en ministär. Härigenom skulle
motrevolutionens Frankrike få en laglig regeringsmakt, som kunde
åberopa rikets gamla allianser, träda i diplomatisk förbindelse
med främmande hov och själv utgöra en anknytningspunkt för
dessas förhandlingar. Det var ett program, som under de följande
månaderna steg för steg sattes i verket, fastän regenttiteln icke
formligen antogs förrän ett slags emigrationens regering, sådan
den nu blev, sedan länge varit organiserad kring greven av
Provence och dess diplomati redan i full aktion. Samtidigt
avhandlades en anfallsplan mot revolutionen, varom kejsar Leopold
redan före det kungliga flyktförsöket givit greven av Artois vissa
lösa förespeglingar under ett besök i Italien, och vari Gustaf III
nu såg en gynnsam förutsättning för förverkligandet av den
fursteliga, varom kejsarinnan Katarina talat.

Argumentationen från dessa överläggningar återspeglas delvis
i ett memorial i glänsande retorisk stil och buret av stark energi,
varmed Gustaf III den 9 juli gengäldade kejsarinnans senaste
utlåtande. Han utvecklar här huvuddragen av en plan till ett
samfällt europeiskt koalitionskrig mot franska revolutionen med
en sammanlagd truppstyrka av omkring 100 000 man. På samma
gång betonar han vikten av att tillförsäkra den blivande nordiska
alliansen — hans och kejsarinnans — en ledande roll i detta stora
företag. I knappast förtäckta ordalag begär han kejsarinnans
påtryckning på de franska prinsarna för att skänka honom själv
ställningen som överbefälhavare. Som direkt militärt underlag
för denna ställning föreslår han en kontingent av 16 000
svenskar och 6—8 000 ryssar, vilka, utskeppade i Ostende eller någon
fransk hamn, skulle gå i centern av den mot Paris marscherande
koalitionshären. En nödvändig förutsättning för Sveriges
deltagande vore ryskt penningunderstöd, eventuellt i form av
förskott på en blivande fransk skuld. Situationen krävde snabb
handling; redan i början av instundande höst borde företaget
sättas i gång; mot slutet av augusti måste den svensk-ryska
kontingenten vara färdig att lämna Sveriges kuster.

Sommaren 1791 upptages av en mängd diplomatiska aktioner
från svensk sida i syfte att få till stånd den kontrarevolutionära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free