- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
519

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III och franska revolutionen. Av Erland Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kejsarinnan inbjöds därför att låta sina fartyg och trupper
övervintra i Karlshamn eller annan svensk hamn. Slutligen föreslog
han en gemensam svensk-rysk deklaration till övriga europeiska
hov, att de båda makterna utan dröjsmål ärnade skrida till
handling för en restauration i Frankrike.

Kejsarinnans svar avgavs den 20 november. Det var även denna
gång t. v. avböjande, fastän fullt av komplimenter, bl. a. för
konungens omsorger med militära undersökningar i Frankrike.
En landstigning i Normandie kunde endast verkställas i samband
med en mera allmänt europeisk anfallsplan. Därför borde vintern
användas till att söka vinna även kejsaren, Preussen, Spanien
och Sardinien för gemensam handling med Sverige och Ryssland
nästa vår. Den av Gustaf III föreslagna deklarationen kunde
göra skada, framhöll kejsarinnan, genom att i förtid varsko
fienden. Slutligen sökte hon hålla konungens förhoppningar vid
makt genom en försäkran,t att hennes försiktighet aldrig skulle
urarta till svaghet.

Den »luminösa idén» om Gustaf III:s sysselsättning med
Frankrikes monarkiska sak hade ingalunda förlorat sitt värde för
Katarina i den förändrade politiska situationen. I januari 1792 fick
hon definitiv fred med Turkiet i Jassy och var nu obunden att
kasta hela sitt verkliga intresse över på den polska frågan. Så
mycket mera skäl hade hon att visa ett skenbart för den
franska. Hon framlägger nu för Europas makter en stor aktionsplan
om gemensamt ekonomiskt understöd åt emigranternas rustningar.
och blivande krigföring, om väpnat demonstrativt uppträdande
till deras stöd av kejsaren, Preussen, Spanien och Sardinien,
slutligen om omedelbart aktivt deltagande i interventionen från
Sveriges sida. Emigranternas operationer skola börja, »så snart
konungen av Sverige blir i stånd att visa sig på den sida, där
det är överenskommet, vilket ofelbarligen skall inträffa i början
av instundande vår». För att hos makterna genomdriva denna
plan utber hon sig Gustaf III:s stöd.

Konung Gustaf var ej synnerligen nöjd med förslaget. Han
litade föga på värdet av prinsarnas militära operationer, och
han saknade i planen varje antydan om den förening av svenska
och ryska trupper, varvid han lade så mycken vikt. På denna
punkt hade han endast att hålla sig till muntliga förespeglingar
av Stackelberg om en rysk kontingent av 16—17 000 man. I brev
till kejsarinnan den 4 mars 1792 försöker han förmå henne till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free