- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
522

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III och franska revolutionen. Av Erland Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

III:s död, eller förloppet av det första koalitionskriget tyder på
förmånliga utsikter för ett svensk-ryskt företag mot den
revolutionära entusiasmens Frankrike. Och vilka skulle följderna blivit
i Förenings- och säkerhetsaktens och det hemliga konstitutionella
missnöjets Sverige? I ett brev till Armfelt sommaren 1791 hade
Gustaf III antytt sina förhoppningar, att den svenska adeln genom
att deltaga i ett härnadståg mot revolutionen skulle bli botad för
sin oppositionslystnad. »De grundsatser, som de i Frankrike
kämpande officerarna skola insupa bland den franska adeln, som
suckar under anarkiens olyckor och endast andas monarkiska
tankesätt, skola kunna verka mycket», hade han då skrivit. Kunde
han verkligen vara säker på att ej behöva riskera något helt annat,
kanske rent av ett nytt Anjala, där nationalförsamlingen spelade
Katarinas roll?

En sak måste man dock alltid komma ihåg, då tanken går till de
politiska utsikter, som Gustaf III:s kontrarevolutionära planer
öppna. Han hade aldrig bundit sig. Det är sant, att han låtit föra
sig ganska långt av en farlig dröm. Med karakteristisk iver hade
han gått upp i ett åtminstone till synes fantastiskt spel. Alltjämt
fanns dock utrymme kvar för det kalla och säkra omdöme, som
är hans storhet i avgörande ögonblick. Själv hade han aldrig
fått verkliga garantier för de förutsättningar, han vid olika
tillfällen uppställt som nödvändiga, ryskt militärt understöd och
ekonomiskt bistånd från samma eller annat håll. Men därför hade
han också reträtten fri i den franska frågan, ännu när
Anckarströms mördarvapen lade honom i graven.


Uppsatsen återger en akademisk provföreläsning över överlagt ämne, hållen
vid Upsala universitet den 13 april 1929. Den är utarbetad med stöd av
föreliggande litteratur i ämnet och avser icke att framlägga egna forskningsrön.
Bland anlitade arbeten må nämnas sådana av A. Geffroy, C. T. Odhner, L.
Stavenow, A. Söderhjelm, Elof Tegnér och N. Åkeson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:36:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free