- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
524

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige i Diderots encyklopedi. Av Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egentliga historiska artiklar och saknade helt och hållet biografiska
uppslagsord. Slumpvis har en eller annan levnadsteckning
medtagits, men i så fall vanligen under en geografisk rubrik, oftast
vederbörandes födelseort. Cervantes’ biografi lämnas i art. Sevilla,
Cartesius’ — med en vidlyftig skildring av hans öden i Sverige
— på Cartesianisme, Philip Sidneys på Penshurst, Tyko Brahes
på Uranibourg o. s. v. Encyklopedin har inga särskilda artiklar
om ett lands eller en tids litteratur och vad man får veta om
ländernas historia är i regel obetydligt och ännu mera nyckfullt.
Sverige var icke sämre ställt än flertalet andra europeiska länder;
gynnade voro England, Polen och naturligtvis, Frankrike självt.
Encyklopedin ägnade vida mera utrymme och intresse åt antikens
historia och kultur samt åt Kina och Egypten än åt samtidens
riken och folk.

De artiklar, som direkt ägnas Sverige, äro blott de geografiska,
till antalet omkring hundrafemti, de flesta mycket korta, endast
två äro mer än en spalt. Suède upptar fyra och en halv spalt,
Stockholm två och en halv — medan Danemark
avfärdas på 17 rader och Copenhague på fem. Skillnaden var
säkerligen oavsiktlig. Det rådde samma planlösa ojämnhet i
övriga delar av geografin, vilket väl berodde på den person, som
skrev de allra flesta artiklarna i detta ämne, nämligen chevalier
de Jaucourt.

Louis de Jaucourt (f. 1704, d. 1779) tillhörde icke Encyklopedins
berömdare medarbetare, de tongivande författarna. Men han var
den trognaste kraften, ägde ett aldrig tröttnande intresse och en
oförskräckthet utan like. Redan i andra bandets företal läser
man ett lovtal över honom, »que la douceur de son commerce & la
variété de ses connoissances out rendu cher à tous les gens de
Lettres». Han var då nyvunnen som medarbetare och hade redan
skrivit en mängd »utförliga och med största möjliga omsorg
författade artiklar». På grund av regeringsförbudet mot
Encyklopedin avstannade 1757 dess utgivning för åtta år med sjunde bandet;
de återstående tio textbanden utkommo på en gång 1765 efter ett
brådskande redaktionsarbete under de största svårigheter.
Inledningen till åttonde bandet framför utgivarens tacksamhet till dem,
som framför andra hjälpt honom och möjliggjort arbetets
fullbordan. Främst av alla nämns Jaucourt, som tackas för att icke
som så många andra ha lämnat Encyklopedin i sticket och för att
ej ha sparat någon möda för att vara till gagn. Diderot hade allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free