- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
525

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige i Diderots encyklopedi. Av Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skäl att vara honom tacksam. Utan Jaucourts trägna skriveri
hade verket icke blivit färdigt. Voltaire ansåg, att Jaucourt skrev
tre fjärdedelar, Ducros tillerkänner honom åtminstone hälften.
Han skrev utom geografi också medicin, politik, mytologi,
litteratur, konsthistoria, botanik, retorik, zoologi och allt möjligt annat.
Man har målat honom med Voltaires ord om abbé Troublet:

Il entassait article sur article;
Il compilait, compilait, compilait,
On le voyait sans cesse écrire, écrire.


Han hade mångsidiga kunskaper och vida intressen. Tack vare
Encyklopedin fick han ytterligare öka dem. Han hade studerat i
Genève, Gambridge och Leyden, bland hans böcker var även en
om Leibniz, men hans starkaste böjelse lär ha varit för medicinen.
Naturligtvis medförde hans fenomenala produktivitet på de mest
skilda områden en stor ytlighet. I La France protestante
sägs om honom, att enär hans vetgiriga ande genomlupit hela
kretsen av mänskliga kunskaper, är det naturligt, att djupet av
hans vetande icke motsvarade dess omfattning. Han kunde icke
välja och värdesätta källskrifter — åtminstone i geografin.

Jaucourts plan var tydligen att för Sverige ge landsdelar,
landskap, större sjöar, städer och märkligare orter särskilda artiklar.
Vid de flesta bifogar han korta upplysningar, någon gång ett
historiskt faktum. Av landskap medtogos Angermannie eller
Angermanland (med Angermanland-Flodt), Bleckingen (även stavat
Blekingie, Bleczing m. m., som säges gränsa i norr till Gothie, i väster
till Scandinavie!), Dalecarlie vid floden med samma namn, Dalie,
Finlande (»provins av Sverige med titeln storfurstendöme»),
Finmarchie (»en hisklig ödemark, bebodd av avgudadyrkare, utan
städer eller köpingar»), Gestricie, Gothie eller Gothlande (=
Götaland), Gothland, Halland (även kallat Jallande!), Harndal (även
Harudall(Härjedalen) och Herndal (detsamma; hämtat ur en annan
källa utan att man märkt identiteten), Jempterland (»fattigt,
obebott»), Laponie, Medelpadie, Nericie, Nyland, Ostrogothie,
Savolax (»obebott»), Smaland (även Smallande), Sudermanie,
Sud-Gothie el. Schonen, Tavastland, Uplande, Vermeland, Westmanie
och Westrogothie. Liksom många andra dåtida kartografer och
geografer förvirrades Jaucourt hopplöst av de många »Gothie».
På ett ställe låter han Ostro-Gothie begränsas av Schager-Rak och
Östersjön samt delas itu av sjön Veter (Vater, Water), medan
Westro-Gothie annorstädes får omfatta det egentliga Ostro-Gothie,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free