- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
529

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige i Diderots encyklopedi. Av Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gånger skriver han: »Tant d’erreurs commises par un botaniste
de la célèbrité de M. Linné...» och »la bizarrerie du systeme
sexuel de M. Linné commet plusieurs fautes essentielles au sujet
de cette plante». Adansons vanliga anmärkning mot Linné är,
att han trott sig kunna bestämma växter utan att ha sett dem
blomma där de växa och okritiskt byggt sina systematiseringar
på klena hemulsmän. En annan botanisk författare, baron de
Tschoudi, ger likväl mer erkännande åt Linné och förklarar, att
hans växtbeskrivningar vanligen äro precisare än andras, ehuru
ej fria från fel.

Jaucourts största svenska artiklar, Stockholm och Suède, visa
allra starkast hans inkompetens. De äro genomgående byggda
på hopplöst föråldrade uppgifter. Denna Jaucourts svaghet
undgick ej att bli upptäckt och avstraffad i Sverige. Visserligen
tycks Encyklopedin ej ha varit mycket spridd eller läst här —
den ställde sig ju ganska dyr — men dess rykte var stort, och
några exemplar kommo i alla fall hit. Dock omnämnes den
sällan i tryck. Gjörwell, den alltid vakna iakttagaren och
rapportören, har ett par notiser om den i sin Svenska Mercurius.
I juni 1765, då han berättade, att kejsarinnan Katarina köpt
Diderots bibliotek, gjorde han den anmärkningen, att det varit
önskvärt, om man fått en katalog över det, bl. a. därför, att
»man deraf kunnat finna källorne til en stor del Artiklar i den
namnkunniga Dictionnaire Encyklopedique, hvaraf Hr Diderot är
en hufvudförfattare». Tydligen hade Gjörwell uppmärksammat
artiklar, som inbjödo till källkritik. Men först den 7 januari 1768,
i Kongl. Bibliotekets tidningar om lärda saker, kom Gjörwells
angrepp på Encyklopedin, och den gällde just de båda svenska
huvudartiklarna, Stockholm och Suède. Gjörwell skrev bl. a.:


»Til Fransosernas små och artiga Fel hörer ofelbart det stället i
Histoire generale, civile, naturelle, politique & religieuse de tous les
peuples du monde, par Mr l’Abbé Lambert, Del 2 (Paris 1750), i hvilken
Del Sverige afhandlas, på et jämmerligt och gammalmodigt sätt, samt
mägta illa compilerat, utur den nu snart hundrade år gamle Pufendorf.»
Därpå ger han exempel på svåra fel och fortsätter: »En så grof
okunnighet förtjenar väl granskningens näpst, men sakens påtageliga ogrund
ingen vederläggning. Dock hvad vil man säga, om Hr. Abbéen Lambert,
som är en Dräng i den lärda Verlden, emot de namnkunnige och digre
Encyklopedister, som gifva oss det stora, det förträffeliga, men af alla
vanskapeligaste, Verket, kallat: Dictionaire Raisonée des Sciences, des Arts
& des Metiers, 17. Tomer i Fol. I den 15:de (Neufchatel, 1765) finner
man dock Art. Svede endast hämtad utur ofvanst. Hr. Lamberts härliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free