Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Jugoslaviens statsproblem och den kungliga diktaturen. Av Emil Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnyttjande. Jordbruksministern Frangesj är en framstående expert
på sitt område och dessutom en klok och förnuftig man, men
det ofantliga arbete, som ligger framför honom, är större och
svårare — liksom även viktigare — än det som åligger någon av
kollegerna; förvisso hör det till dem, som icke kunna fullgöras
från ett år till ett annat, Lyckligt vore det för landet, om han
finge tid och möjlighet samt fria händer att realisera sina planer,
så att intet avbrott behöver ske i det arbete, som nu påbörjats.
När man i början av året här sporde vederhäftigt folk, vad
de trodde om diktaturens livslängd och om tidpunkten för
parlamentarismens återinförande, varierade gissningarna mellan fem
månader och fem år. Och alltjämt har man blott gissningar att
hålla sig till — lika varierande.
Att parlamentariska tider skola vända tillbaka försäkrades
emellertid bestämt i den kungliga proklamationen om enväldets
införande; man tror sig veta, att konungen, som däri bl. a. yttrar, att
»parlamentarismen är och förblir mitt ideal», är sinnad att
införa ett tvåkammarsystem; det nya riksdagshuset, som ännu står
med gapande tomma fönstergluggar, råkade nästan händelsevis
få lämpliga lokaler härför. Och den jugoslaviska diktaturen
skiljer sig ju från alla andra i så måtto, att den är kunglig; den
behöver icke hålla sig vid makten därför att diktatorn ej har
någonting att falla tillbaka på och därför att det för den mänskliga
naturen icke är lätt att som kejsar Diocletianus avlägga purpurn
för att odla kål i Salona. Jugoslaviens diktator behöver icke lägga
av sin purpur, när han finner tidpunkten inne för en återgång till
parlamentariska förhållanden. Att han fritt kan välja denna efter
både psykologiska och allmänpolitiska synpunkter, är en given
fördel, som en okrönt diktator icke har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
