Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Litteratur
- Tidens ansikte. Av Göran v. Rettig
- Lucien Romier: L'homme noveau
- Ur det inre av svenska riksdagens historia. Av Nils Forssell
- Edward Kleberg: Borgarståndets inre organisation intill 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför andra — idérikedom, erfarenhet och god smak — dessutom äger de
speciellt franska egenskaperna spiritualitet och elegans.
Göran v. Rettig.
UR DET INRE AV SVENSKA RIKSDAGENS HISTORIA
Edward Kleberg. Borgarståndets inre organisation intill 1809.
Stockholm 1929. P. A. Norstedt & Söner. Stadshistoriska institutets skriftserie. Pris kr. 2:50.
Under sin knappt tioåriga tillvaro har det Stadshistoriska institutet,
denna förträffligt planlagda utbyggnad på Svenska stadsförbundets
riksorganisation, presterat ett arbetsresultat, som i allo kan sägas ha
fyllt de stora förväntningar, vilka ställts på dess verksamhet.
Institutets vidlyftiga och lättöverskådliga registreringsarbeten ha möjliggjort
ett intensivt utforskande av våra städer efter olika riktlinjer. Till
förträfflig hjälp härvid har institutets förste föreståndare, numera
professor Nils Herlitz, utgivit ett väldokumenterat band Privilegier,
resolutioner och förordningar för Sveriges städer (1251—1523), som
inom kort kommer att fullföljas längre ned i tiden. Samme
författare har också i institutets skriftserie publicerat en mångsidig
skildring av Svensk stadsförvaltning på 1830-talet, ett instruktivt tvärsnitt
genom ett historiskt mellanskikt, där breda avlagringar från äldre
skeden spåras bredvid de första grundvalarna till en modern
samhällsorganisation. Institutet, vars ledning nu vilar i professor Nils
Ahnlunds auktoritativa och förfarna hand, har senast utgivit en studie
av Edward Kleberg rörande Borgarståndets inre organisation
intill 1809, som av flera skäl förtjänar ett utförligare omnämnande.
Med vemod måste anmälaren erinra om att Klebergs utmärkta bok
är posthum; 10 år ha redan förgått sedan denne tidigt mogne
vetenskapsman avled vid endast 29 års ålder. Om ett liv mätes efter
tillryggalagda arbetsresultat, var Klebergs bana likväl ej kort. Efter en
fruktbärande sexårig verksamhet som amanuens vid Göteborgs
landsarkiv hade Kleberg redan tjänstgjort två år som registrator och andre
arkivarie vid vårt riksarkiv, när han själva nyårsdagen 1919 slutade
sina dagar, så bräddade av oförtrutna tankemödor och täta studierön.
Med fog talar en vän till honom, C. G. Weibull, i förordet till hans
nu omsider publicerade verk om den unge tjänstemannen med »hans
sympatiska väsen och förbindliga, ja till en viss grad gammaldags
sirliga sätt, vilken visste lämna ett snabbt besked på snart sagt alla
frågor, en vetgirig allmänhet kan framställa». Vid sidan av Erik
Naumann, den renhjärtade entusiasten, som utan tvekan offrade all
sin hårt anlitade kraft till forskningens fromma, och Ivar Simonsson,
arkivspecialisten, som med graciös elegans bemästrade vidsträckta
arbetsområden, skall Edward Kleberg städse framstå bland pionjärerna
för en modern arkivvård; alla ha de, mänskligt att döma, i förtid
bortryckts från väntande rika skördefält, alla skola dock ihågkommas
såsom utpräglade individualiteter inom vår vetenskapliga odling.
Ytligt sett kan det nog förefalla, som om en historik över
borgarståndets kansli vore en visserligen nyttig arkivteknisk uppgift men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0556.html
