- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
568

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagens frågor - Mac Donalds besök i U. S. A. - De tysk-nationellas referendum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är helt och hållet defensivt och består i skydd mot U. S. A:s marina
övermakt i Japans hörn av Stilla Havet. På grund av de väldiga avstånden, som
avsevärt försvaga även sjövapnets långa arm, är detta defensiva syfte
icke ouppnåeligt, även om det hårt anstränger det ostasiatiska örikets
tyngda finanser.

Vad beträffar Frankrike och Italien äro anspråken mindre vittgående.
Frankrike kan emellertid väntas resa ett kraftigt motstånd mot Italiens
krav på full jämnställdhet. Från franskt håll gör man härvid gällande,
att eftersom Italiens sjömakt är koncentrerad till Medelhavet — under
det den franska är splittrad — innebär den nominella jämnställdheten
faktisk italiensk hegemoni i Medelhavet.

Den verkliga innebörden av de avtal, vars grundlinjer nu uppgöras,
är emellertid vidare än ett marint rustningsbegränsningsavtal. Både
Hoover och Mac Donald framstå i högsta grad som representanter för
sina respektive staters av partiväxlingar oberoende rikspolitik. Av
arbetarpolitikern Mac Donald finnes i denna uppgörelse intet. Man har
från brittisk sida accepterat det amerikanska kravet på jämlikhet,
medgivit att sjömakten endast får brukas inom den anglosaxiska
intressegemenskapens ram. Härav kommer självfallet att följa en tendens att
göra det mesta möjliga av denna intressegemenskap, och på så vis komma
bägge parterna att få mest ut av sjömaktens tunga och dyrbara vapen.
Den tidigare faktiska intressegemenskapens stärkande har betingat
flottavtalet. Flottavtalet kommer att stärka och utvidga intressegemenskapen.
Ur avtalet om flottornas jämlikhet kommer antagligen att framväxa en
faktisk samverkan till ett anglosaxiskt kondominium på världshaven —
något som med den mänskliga verksamhetens nuvarande
gestaltningsformer i världen ligger ganska nära ett världskondominium.

De tysk-nationellas
referendum.



Det nya Tyska rikets författning innehåller
utförliga bestämmelser om »folkinitiativ»
(Volksbegehren) och referendum. Sålunda stadgas, att, om mer än 10
procent av väljarekåren skriftligen kräver folkomröstning om ett visst
lagförslag, detta skall föreläggas riksdagen genom regeringens försorg.
Förkastas det då av riksdagen, så är regeringen skyldig att inom sex
veckor låta detta lagförslag gå till avgörande genom direkt
folkomröstning, varvid för dess antagande kräves dels enkel majoritet bland
de röstande, dels att mer än hälften av väljarekåren deltar i den
slutliga folkomröstningen. Det är av dessa rätt opraktiska, om än
teoretiskt mycket korrekta, författningsbestämmelser den
ultrakonservative partiledaren Hugenberg och den »nationalsocialistiske»
demagogen Hitler begagnat sig för att söka åstadkomma en
totalomvändning i tysk utrikespolitik och låta Gustav Stresemanns verk följa
honom i graven.

Hugenbergs förslag till »Volksbegehren» vänder sig i realiteten mot
Youngplanen och Haagkonferensens fördragsresultat men har samtidigt
fått en sådan formulering, att enklare väljare frestas att förbise
fördragets verkliga innebörd. Den s. k. »frihetslag», som man nu
drivit fram till referendum, talar nämligen mest om den s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free