Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Liberal idealism. Av J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIBERAL IDEALISM
av biskop J. A. EKLUND
Om något är karakteristiskt för de tankar, som voro
liberalismens bärande tidsidéer, så är det att de alla voro så lätta.
De voro lätta att fatta, lätta att förverkliga. Bara man ville det
— genom att bli liberal. Och detta innebar ofta nog icke
mycket annat än det, att man skulle vara beredd att släppa alla
gamla svåra problem och alla gamla tunga tankar och allt
gammalt pressande allvar. Släppa kristendomen. Släppa de gamla
tankarna på synd. Det var lättare att tänka den tanken:
människan är god. Släppa kravet på omvändelse. Det var andra
tankar som voro mycket bättre: tanken på upplysning, på
uppfostran, på utveckling.
Kritiken av »det gamla» gick i regeln ut på en förundran över
att människan funnit det så svårt att få människolivet på rätt
bog. Och de krav man framställt i de gångna tiderna, de voro
icke blott onödiga. De voro också i liberalismens ögon omöjliga.
Att göra människorna till kristna, det är omöjligt. Att göra
folken till kristna folk, det är ännu omöjligare. Om man
hänvisade till Kristus, så vacklade liberalismen mellan att underkänna
honom eller att skapa sig en liberal Kristus. Man gick honom
förbi, sådan han verkligen är. Han hade talat om omvändelsen
såsom det nödvändiga och det enda nödvändiga. Ja, han
fordrade just det omöjliga: det omöjliga att gå igenom nålsögat. Då
nu både profeterna och Kristus och Paulus och Luther och den
kristna trons predikare ända ned i vår tid höllo på detta, att det just
är det svåra, »det omöjliga» som är det nödvändiga och det enda
som är värt att eftersträva, så blev det för liberalismen icke möjligt
att ens tolerera detta. På den punkten blev den allt mer radikal
och intolerant. Den djupa klyftan i detta stycke hava nog många
människor icke haft öga för. För den historiskt kunnige bör det
emellertid vara klart att liberalismens s. k. kritik i all dess yttre
beskedlighet icke innebar något mindre än ett överflyttande av
hela livsproblemet och livsinnehållet och livsmålet och de
avgörande metoderna för inverkan på livet från det kristna området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0577.html
