- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
574

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liberal idealism. Av J. A. Eklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till det utomkristna. Man blev antingen »förkristen» eller
»efterkristen». Det senare var det man kallade »det nya», ehuru det
i grunden var återgång till det äldre. Detta »nya»
ursprungsdaterades olika. Ibland från renässansen. Ibland från
upplysningens segrar eller från den stora franska revolutionen. Ibland
från det nittonde århundradet, från det sista stora
»genombrottet», t. ex. då Georg Brandes »segrade» i Köpenhamn och
verdandismen i Upsala. Det var icke heller så alldeles orätt detta.
Ty likasom det kristna livsområdet historiskt hänger samman
med profeterna, Paulus, Luther, så är också den andra livslinjen
en sammanhängande helhet med anor från den förkristna antiken
och med fortsättningar i renässansen och revolutionen.

Länge ville nu riktningen vara idealistisk. Och den mest
typiska representanten för det lättfattligas idé och det
lättförverkligades ideal var just den äldre liberalismen. Det bestickande
i denna bestod väsentligen däri, att man förmådde över detta
det ytligas adlande stänka ett glittrande sken av idealism och
idealitet. Det är emellertid just däri det ligger, att denna
liberalism måste genomskådas och oskadliggöras. Man kan därför
med en viss tillfredsställelse hälsa även dess politiska död och
begravning. Men det är icke nog med denna politiska
hädanfärd. Även tankegångens förutsättningar av mera allmän
teoretisk art ävensom dess biprodukter på olika andliga områden
måste undanrödjas. Det dröjer nog längre. Ty åskådningen har
såsom modern tanketyp brett sig mycket vidare än den politiska
liberalismen såsom samhällelig teori. Det kan ännu såsom ett
faktum konstateras att även på de håll där man politiskt och
socialt och ekonomiskt har blivit den mest utpräglade »höger»,
där står dock ofta i alla djupare frågeställningar liberalismens
tänkesätt kvar, orubbat och okritiskt. Så är ofta fallet i både
religiösa och kyrkliga och sedliga ting. Där ställer man sig ofta
självklart på den liberala sidan, om man nu brukar termen
»frisinnad» eller »modern» eller »kulturell» eller något annat
prydande epitet,

Hela åskådningen är emellertid av ondo. Kanske ej så
mycket därför att den innehåller påtagliga villfarelser som därför
att den går alla djupare motsatser förbi och stannar vid
enfaldigheter. Det är mindre fråga om positivt uttalade »villoläror» än
om meningar vilkas omöjlighet ligger däri, att de äro
fullständigt verklighetsfrämmande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free