- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
582

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liberal publicists minnen. Av Ivar Öman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helgjuten karaktär» ... »ett varmt hjärta som klappade för politisk
frihet och social rättfärdighet» — och framställningen kan icke
anses tendentiös eller orättvis. Kritiken stödjes i varje särskilt
fall på fullt plausibla skäl.

Redaktör Valfrid Spångberg har i sin Staaffbiografi i Verdandis
småskrifter energiskt bestritt, att frågan om det parlamentariska
styrelsesättet för Staaff spelat någon dominerande roll. von
Zweigbergk är av rakt motsatt uppfattning. Han betonar, att
Staaffs intresse för parlamentarismen och hans tro på det
parlamentariska systemets välsignelserika verkningar voro själva
medelpunkten i hans politiska livsåskådning. »Staaff menade, att sedan
den politiska demokratien segrat genom att den allmänna
rösträtten bragts till erkännande, så återstår som den sista och högsta
politiska uppgiften att göra demokratien regeringsduglig, vilket
bäst sker i den ordning som parlamentarismen anvisar. Och
innerst inne hade han en levande förvissning att han var bestämd
att lösa denna uppgift för Sveriges räkning». Den som något
närmare följt Staaffs författarskap och offentliga gärning är
avgjort böjd att giva von Zweigbergk rätt.

I sitt arbete om Det demokratiska statsskicket ger Staaff på
ett ställe en intressant antydan om huru han fattar
ministärbildarens uppgift under ett parlamentariskt styrelsesystem. Med
hänsyn till det inre samarbetet och solidariteten inom ministären
måste, förklarar han, »hela den grannlaga urskillningsproceduren
tillhöra ett omdöme, skötas av en enda person». Man vet, att
Staaff 1905 handlade helt i enlighet med denna grundsats; såsom
i arbetet Karl Staaffs första ministär påpekats, tog han ledningen
av ministärbildningen i egen hand och valde ut sina blivande
statsrådskolleger efter sitt eget huvud. 1911 tycks han
emellertid ha följt denna princip endast såtillvida, att han (liksom 1905)
uraktlät att inhämta liberala partiets förtroenderåds mening. Men
eljest får man av von Zweigbergks på flera punkter överraskande
upplysningar närmast den uppfattningen, att ministärens
sammansättning väsentligen avgjordes på Dagens Nyheters redaktion.
Så snart det genom valutgången blivit klart, att ett ministärskifte
förestod, skall Staaff ha uppenbarat sig hos von Zweigbergk och
förklarat sig vilja »resonnera en smula om den blivande
ministärens sammansättning». Och »under de följande tvenne
veckorna kom Staaff ofta upp på Dagens Nyheters redaktion för
att tala om sina planer i fråga om den blivande ministären,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free