- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
603

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalsvenskby och svenskheten. Av E. Klein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en rasande, först efter flera årtiondens kamp kvävd frihetsstrid.
Att den svenska bosättningen skulle ha ägt rum under denna
krigsperiod är föga sannolikt; förhållandena, särskilt i landets
västra del, där de kraftiga Öselstammarna gjorde det intensivaste
motstånd mot de kristna erövrarna, lockade ej till kolonisation.
Att svenskarna skulle ha tillåtits att sätta sig ned i det kristna
och pacificerade, men också omedelbart mellan erövrarna
utskiftade och feodaliserade landet, är också osannolikt. När man
ser, huru erövrarna ganska kort efter segern åt de redan på
platsen varande svenskarna få inrymma rättigheter av helt annat
slag, än de medgiva »undeutsche», d. v. s. ester och andra
underkuvade, kan man knappast tänka sig, att de frivilligt skulle
ha mottagit en befolkning med anspråk på dylik
undantagsställning. Allra minst stämmer detta med vad man vet om
förhållandet mellan Sverige och övriga baltiska makter under
1200-talet, då ju en allt skarpare konkurrens gjorde sig gällande.
Snarare får man i de tid efter annan utfärdade fribreven och
privilegierna för olika estlandssvenska befolkningar se ett av
respekt för Sverige framtvunget medgivande från de baltiska
landsherrarnas sida, sedan det nu en gång var så, att dessa
besvärliga svenskar bodde i landet.

Den svenska bosättningen skulle på dessa grunder snarast ha
ägt rum någon gång mellan 1100 och 1200. Detta är ju också
den period, då svenskarna gjorde sina stora tåg till Finland, som
nu införlivades med det svenska väldet. Vi veta ju t. o. m. om
ett på 1220-talet misslyckat tåg till Estland under Johan
Sverkersson, möjligen företaget just till skydd för äldre svenska
intressen under den inledda konkurrensen om detta land.

Men hur förhålla sig våra dagars estlandssvenskar i avseende
på sin härstamning till rikssvenskarna? Det kapitlet är ännu
ganska outrett. Den finske antropologen prof. K. Hildén har
genom noggranna undersökningar på Runö ansett sig kunna
konstatera, att denna ös befolkning är till ungefär lika delar
sammansatt av svenska och östbaltiska element, alltså en blandras.
I samma riktning pekar det material av historisk (släkthistorisk)
art, som jag tidigare fått fram genom studiet av de olika
Runögårdarnas ägarlängder. Det synes framför allt ha varit
avfolkningen efter 1710 års pest, som framkallat en inflyttning av
främmande element.

Vad nu Dagöborna beträffar, torde deras sekellånga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free