- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
606

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalsvenskby och svenskheten. Av E. Klein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behandla denna sak, bära tydligt prägeln av hårdraget juristeri
och det verkar som en akt av mänsklighet och ett erkännande
åt den materiella rätten, när Karl XI år 1685 låter riksrådet
bifoga sitt slutliga protokoll i saken ett medgivande åt de icke
privilegierade, i den mån de blevo för hårt betryckta och vore
»aff Swänskt blodh»: de skulle äga rätt att flytta från Dagö och
bosätta sig i Sverige. I enlighet härmed formuleras också den
kungliga resolutionen. Därvid förblir saken även under Karl XII,
som i »Campementet vid Dorpt» 1701 på tre rader hänvisar
supplikanterna till generalguvernören i Reval.

Redan 1721, omedelbart efter freden i Nystad, vände sig
»samtliga Dagöbönder av svenska nationen» till sin nye härskare,
kejsaren, Peter I, med begäran om återupplivandet av de
härmästerliga privilegierna. Av en del skrivelser från 1700-talet
framgår ej, huru man i Petersburg beslutat i saken, men tydligt
visar det sig, att den tendens, som under svensktiden oavbrutet
gjort sig gällande från godsägarnas sida snarare till- än avtagit och
att det nu började se mörkt ut, ej blott för de stackars
privilegielösa utan också för de privilegierade svenskarna på Dagö.

Ett stycke fram på 1700-talet hade Röicks jämte alla de
oprivilegierade svenska byarna på Dagö, sålunda hela den svenska
befolkningen utom den i byn Kertell, kommit att tillhöra godset
Hohenholm. På detta gods, som år 1780 innehades av greve
Carl Magnus Stenbock, synes man vid denna tid ganska
grundligt ha glömt av de gamla svenska frihetskraven. Sannolikt har
den omständigheten, att en stor del av svenskarna i de mindre
byarna genom svenska regeringens gamla missgrepp berövats sin
frihet i hög grad bidragit till att underlätta övergreppen även
mot de egentliga Röicksbönderna. Greve Stenbock hade dock
överskridit gränsen för det tolerabla, när han på sedvanligt sätt
sålde ett par av sina svenska undersåtar. Voro de redan
tidigare vana att klaga, kunde de nu med skäl inför kejserliga
justitiekollegiet framhålla, att deras förhållanden blivit helt olidliga,
sedan även den personliga friheten berövats dem. Striden mellan
Hohenholms svenskar och greve C. M. Stenbock blev ganska
långvarig och satte å ömse sidor starka lidelser i rörelse. Det
troddes att godsägaren låtit taga livet av en böndernas utsände.
Stämningen var icke långt från revolutionär. Det var f. ö. icke
första gången, som dessa svenskar satt hårt mot hårt. Hundra
år tidigare, under deras strider med Axel Julius dela Gardie, hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free