- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
611

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalsvenskby och svenskheten. Av E. Klein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näppeligen ha medförts från Dagö. Däremot tala många skäl
för, att den var en förbättring, utförd i samband med byns första,
under regeringens tillsyn utförda uppbyggande men likväl, som
också byggnadssättet i övrigt, utvecklad ur estlandssvenska
traditioner. Såväl på Runö som i äldre byggnadsskick på Wormsö
har jag konstaterat, att den typiska eldstadsanordningen är en
öppen härd i förstun-köket (som först sekundärt bli skilda åt)
och en sluten »rökugn» i stugan, placerad intill och med
rökutlopp och eldöppning ut igenom väggen åt köket. Denna om
det bl. a. i den sydgötiska gården förekommande eldstadsskicket
starkt påminnande anordning utvecklas, när skorstenen kommer
till, lätt i den riktning, som de gamla stockstugorna vid Dnjepr
visade, men den baltiska härstamningen är likväl rätt tydlig.

Rent Dagösvensk var troligen däremot den gamla inredningen
av stugan. Bordet stod i ena hörnet vid stugans mitt emot dörren
belägna gavelvägg; och vid dess inre, övre ända, just i
stughörnet, var husfaderns plats. Långbänkar upptogo såväl ena (södra)
långväggen som den yttre gavelväggen, medan den andra (norra)
långväggen upptogs av ståndsängar, högt uppbäddade med
utsömmade kuddar. Till vänster om dörren stod »keraldskåpe’»,
kärlhyllan, så som vi haft den och ännu ha den i gamla svenska
stugor. Denna stuginredning synes ha varit långt mera svensk
och skarpare skild från sydrysk och tysk tradition än den, som
i senare tid blivit vanlig. Man kan gott säga, att
»stockstugornas» folk ännu i mannaminne bodde som estlandssvenskar.

Även i sitt yttre skilde sig svenskarna i mannaminne från
sina grannar, ehuru endast i vissa detaljer. En sådan vill jag
särskilt nämna som viktig: man igenkände en svensk på, att
han alltid bar slidkniv i bältet på vänstra sidan! Denna skillnad
kan vara urgammal. Nuckö, den av svenskar bebodda halvön
norr om Hapsal i Estland heter på estniska Noarootsi, vilket
enligt vad man sagt mig betyder »Knivsverige» — de
knivbärande svenskarnas land. Ännu i dag är den i slida fritt burna
kniven typisk för Skandinavien och Finland! En annan skillnad
i männens dräkt mellan svenskt och tyskt var, att svenskens
rock — en framtill hophäktad livrock med låg ståndkrage —
hade veckade skört, medan tyskens var slät. Stövlarna voro ej
pliggade som de ryska, utan sydda med becktråd. Även
svenskarnas »skeer», de enkla lädersandaler, som ännu allmänt brukas
hos estlandssvenskarna, synas ha skilt sig från motsvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free