Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Gammalsvenskby och svenskheten. Av E. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ända tills man började odla vin. »Valbormässdagen», 1 maj,
firades alltid till åminnelse av ankomsten till denna ort, men
utan eldar, endast med gudstjänst ute på stäppen. De övriga
folkliga festerna synas efter tyskt bruk ha koncentrerats till
»Martini» (11 nov.) »Fastnacht» (l:a sönd. i fastan) och
»Erntefest» (sönd. efter 1 okt.).
Överhuvudtaget tycks det, som om livets glada sidor inte just
bevarat så särdeles starka svenska traditioner. Man kan förstå
det. Livet på Dagö hade redan långt före utflyttningen varit
sådant, att denna del av kulturen måst bli lidande. Dansen är
t. ex. hos estlandssvenskarna i gemen ytterst svagt utvecklad.
Utom det sena 1800-talets sällskapsdanser finnes just ingenting
annat än ett slags på 1600-talstradition återgående gångdans.
Härmed överensstämmer det också, att de i mina öron
ålderdomligast och mest svenskt klingande låtar, som gammalsvenskarna
läto mig höra, voro marscher, knutna till vissa moment i
bröllopsceremonien, t. ex. brudparets intåg. I övrigt förekomma valser
och polkor av tysk art samt en hel rad ryska danser, främst
»länkedansen», en ringdans, som också bär namnet »metelitza»
och fullständigt motsvarar den så benämnda ryska dansen.
Det har varit min avsikt att med dessa sidor belysa några
drag i det komplicerade problem, som Gammalsvenskbybornas
svenskhet erbjuder. Jag har pekat på, hur avlägset, ja många
gånger nästan omärkligt, deras samband med den svenska
stammen och kulturen varit. Men jag har också givit några exempel
på, hur, trots bristen på förbindelser, likväl svenskheten levat
kvar på ett till synes mirakulöst sätt i denna isolerade
folkspillra. Den främsta orsaken härtill ser jag i det aldrig
fördunklade medvetandet om den rättsliga och moraliska rang,
svenskheten alltid inneburit för denna grupp i deras östliga
omgivning. Detta förklarar också, varför hela denna samling
människor tveklöst flyttat från Ryssland till Sverige. Icke
fattigdomen är det, som skrämt dem. De ha gått igenom nödtider
förr. Det är det nya ryska samhällsskicket och den
kommunistiska världsuppfattningen som hotat deras palladium,
svenskheten, bondefriheten. Inför det hotet ha de sökt skydd i det
land, där denna svenskhet är hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
