- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
621

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Den svenska konstitutionalismens uppkomst. Av Gustaf Jacobson - Erland Hjärne: Från Vasatiden till frihetstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påtaglig överensstämmelse mellan Sparre och de s. k. monarchomacherna,
vilkas läror om folksuveräniteten och härskarfördraget avspegla sig i
Sparres nyss omtalade skrift. Under de aristokratiska maktperioder, som
följde på Gustav Adolfs och Karl Gustavs död, fingo de
konstitutionalistiska idéerna ny näring och tillväxt. Förf. har med stor grundlighet och
skärpa sammanfört en rad uttalanden i samband med tillkomsten av
1634 års regeringsform och även eljest, vilka gå i folksuveränitetens och
härskarfördragets anda och vilka vittna om tydlig benägenhet att
reducera statslivet till ett enkelt juridiskt förhållande mellan makthavare,
som äro utrustade med var sin befogenhet. Icke ens hos Axel
Oxenstierna saknas antydningar i denna riktning; hans uttalande i ingressen
till 1634 års regeringsform om »konungens höghet, rådets myndighet
och ständernas skäliga rätt och frihet» såsom kännetecknande »ett
ordentligt regemente» var en politisk sentens, som även kunde uttydas och
utnyttjas i konstitutionalistisk anda. Införandet av begreppet
»fundamentallagar» är enligt förf. ytterligare ett vittnesbörd om tillväxten av
ett statiskt betraktelsesätt, såväl när begreppet användes av teoretici
sådana som tysken Althusius och svensken Loccenius, som när det
förekommer i den av dessa författare influerade praktiskt politiska
diskussionen. Vad som förekom under 1660 års kris och särskilt dess frukt,
1660 års additament, betecknar, säger förf., »en första stor framgång
för riktningen mot konstitutionell maktfördelning i Sveriges statsskick».
Den statiska rättsuppfattningen hade vid denna tid redan hunnit bliva
en reellt betydelsefull utvecklingsfaktor.

Det karolinska enväldet stod i både negativt och positivt förhållande
till 1600-talets äldre konstitutionalism. Å ena sidan markerade det, bl. a.
genom kassationsakten 1689, sin motsättning mot denna, och det
föredrog — i motsats till det danska enväldet — den teokratiska
förklaringen av sitt ursprung framför den naturrättsliga. Men å andra sidan
röjer sig, såsom Hjärne framhåller, inflytandet av maktfördelningsteorien
i den strängt rättsliga gestalt, vari enväldet framträdde; det saknas
icke ens hos enväldets förespråkare exempel på att man tolkat enväldet
såsom innebärande en direkt suveränitetsöverlåtelse från folket. Då
enväldet sålunda i själva verket hade både en statisk och
konstitutionalistisk karaktär, låg det, framhåller förf., i sakens natur, att det sociala
missnöje, som framkallades av dess ekonomiska reformarbete, bland därav
drabbade adelskretsar skulle taga form av en principiell opposition mot
enväldet i direkt anknytning till den äldre, mot maktfördelning syftande
konstitutionalismen. Förf. anför några uttalanden i denna riktning från
Karl XI:s tid, men i synnerhet uppehåller han sig utförligt vid vad som
i detta hänseende framkom under Karl XII:s senare regeringsår.
Riksdagen 1713—14 medförde visserligen icke, åtminstone under de officiella
förhandlingarna, något principiellt anlopp mot enväldet såsom sådant;
varken i planerna på en fredsunderhandling utan konungen eller i
yrkandet på Ulrika Eleonoras regentskap behöver man inlägga någon
revolutionär innebörd. Dock saknas icke tecken på ganska långtgående syften,
t. ex. då man under debatterna drog fram 1634 års regeringsform såsom
rättesnöre för en tilltänkt interimsregering i konungens ställe, eller då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free