Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Striden om jordbruket. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finns denna högre dödlighet just hos jordbruksbefolkningen. Det
leder rent av till slutsatsen att dödligheten på landsbygden
sannolikt skulle vara ännu högre, om där ej funnes industri.
Samtidigt med att detta understrykes, måste det emellertid också
minst lika starkt betonas, att skillnaden på sin höjd till en del
sammanhänger med olikheten i sysselsättning och har sin främsta
orsak i olikhet i åldersfördelning, nämligen övervikt för de
livskraftiga åldrarna i icke-jordbruksnäringarna. Den säkra slutsats
man kan våga draga är därför att dödligheten i motsvarande
åldrar icke är högre, eller åtminstone icke nämnvärt högre, i
icke-jordbruksnäringarna än inom jordbruket. Men det är
tillräckligt för att visa ohållbarheten i föreställningen att
dödlighetsförhållandena inom jordbruket skulle motivera särskilda åtgärder
för att hålla det uppe i oförändrad utsträckning.
Att denna slutsats väcker överraskning beror nog främst på
att man ej gjort klart för sig vad socialhygien, arbetarskydd och
höjd levnadsstandard ha uträttat för industribefolkningen — och
vad de icke ha uträttat för jordbruksbefolkningen. Mig
veterligen har ingen i denna stund reda på hur våra lantarbetare ha det
ställt, och det kunde motivera vetenskapliga expeditioner väl så
mycket som de ändamål man för närvarande tillgodoser med
dylika. I brist därpå är man tvungen att hålla sig till några i
sig själva intressanta — och mycket nedslående —
undersökningar som en grupp mycket radikala Lundastudenter har
verkställt och vilkas resultat publicerats bl. a. i tidskriften Clarté.
Mig veterligen har — tyvärr — ingenting kommit fram som
vederlagt framställningens riktighet; och vad som talar för
undersökarnas objektivitet är exempelvis att de skildrat Ovesholm,
greve Raoul Hamiltons egendom, som ett mönster, ty han är
säkert mycket långt ifrån deras politiska ideal. Efteråt har det
sagts mig — vad jag ej kunnat kontrollera — att skildringarna
ha motsvarigheter också utanför Skåne, ja, att ej ens
lantegendomar som tillhöra en stor svensk stad ha sörjt bättre för sitt
folk. Redan det nyss påpekade visar att jag ingalunda vågar
påstå — tvärtom hoppas ej behöva tro — att det som kommit
fram gäller över hela linjen. Men lika tydligt förefaller det vara
att det dock förekommer på ganska många ställen, medan det
numera torde vara omöjligt att finna motsvarigheter till det i
något svenskt industrisamhälle, stort eller litet. Här är t. ex.
ett par typiska utdrag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
