Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Striden om jordbruket. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låta jordbruket förfalla, för att sedan med stora kostnader
behöva återställa det; då vore det mycket billigare i längden att
till en tid hålla uppe ett tills vidare oekonomiskt jordbruk,
därför att det i sinom tid skulle bli lönande på nytt och då ej
längre behöva understöd. Den andra synpunkten utgår däremot
från eventualiteten att en sådan renässans för jordbruket aldrig
kan väntas, eller åtminstone ligger för långt fram i tiden för att
man skulle kunna ta hänsyn till den; uppgiften blir då att ej
behålla den överflödiga delen av jordbruksproduktionen, utöver
vad som krävs av hänsyn till en mjuk övergång.
Det förra av dessa alternativ ger i princip ett ovanligt starkt
stöd för kravet på understöd men är samtidigt ur praktisk
synpunkt alldeles särskilt svårt att komma till rätta med, på grund
av framtidens ovisshet och svårigheten att avveckla ett
understödssystem som etablerats på obestämd tid. Är tidpunkten för
återkomsten av ekonomiska förutsättningar för jordbruket mycket
avlägsen, kan kostnaden för att hålla det uppe under mellantiden
lätt bli större än av en framtida utvidgning, och när man ingen
aning har om vad som skall komma att inträffa är det omöjligt
att här lägga några ekonomiskt hållbara planer. Har man en
gång infört ett understödssystem utan någon från början angiven
tidsgräns, så är det vidare uppenbart att produktionen kommer
att inrätta sig därefter och att allt jordbruk som lönar sig under
förutsättning av detta understöd också kommer till stånd. Då
går det aldrig att bli av med understödet, därför att detta skulle
komma att ruinera en hel del jordbrukare — och så har man
igen det permanenta skyddet, vars brist på berättigande man
tagit till utgångspunkt för sin position.
Låt oss exempelvis antaga att på grund av utvecklingen i
världen det jordbruk som existerade 1914 i en framtid på nytt
blir lönande; har understöd då införts 1930 och icke hunnit
avskaffas, så får man ett större jordbruk än det man hade 1914,
och detta kräver att understödet behålles. Skulle det sedan bli
nya svårigheter för jordbruket, så bleve därför det understöd
som en gång införts ånyo otillräckligt, ty dess fördelar hade
redan tagits ut genom jordbruksutvidgningen; och man bleve då
tvungen att hjälpa en gång till, också om en hjälp av den
ursprungliga omfattningen skulle ha varit tillräcklig för att hålla
jordbruket uppe vid dess omfattning från 1914. Ingen som
känner förhållandena lär på allvar kunna bestrida att analogt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
