Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Striden om jordbruket. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
producerade mer vete än vi konsumerade; men också
konsumtionen har stigit starkt, och därtill kommer sedan att, tack vare
utförselbevisen, 40 à 70 000 ton om året nu exporteras, så att
veteimporten rent av är ökad. I stället har rågen gått tillbaka
över hela linjen.
Sammanhanget är mycket egendomligt. På sätt och vis kan
man säga att innebörden är att de svenska jordbrukarna avstått
från att begära konsumtion av råg i st. f. vete, d. v. s. att
jordbrukarna tagit sitt parti och framställt de varor människor vilja
ha i sådana kvantiteter som de vilja ha. Men detta har
underlättats av en specifik förändring i veteproduktionens egna villkor.
På grundval av de märkliga ärftlighetsforskningarna på Svalöv
under ledning av professor H. Nilsson-Ehle har det nämligen
blivit möjligt att framställa vetesorter med långt större
avkastningsförmåga än det gamla svenska lantvetet, medan inga
motsvarande framsteg gjorts i fråga om råg; och redan av den
anledningen har veteproduktionen gjort oavbrutna landvinningar
från rågodlingen. På det sättet ha veteskördarna nu blivit
betydligt större än rågskördarna, från att för tjugo år sedan ej ha
varit mer än en tredjedel av dem.
Allt detta skulle ha varit gott och väl, om bara det svenska
vetet varit av samma kvalitet som det utländska eller åtminstone
som det var före den stora utvidgningen. Men lim- eller
glutenhalten, som spelar en viktig roll för bakkraften hos brödet, har
gått tillbaka hos de nya, avkastningsrika sorterna i jämförelse
med det gamla svenska lantvetet, och följden därav, liksom av
annat, har varit, att svenska köpare, d. v. s. främst bagerier och
privata husmödrar, ha föredragit mjöl med stark inmalning av
utländskt vete, när de ej rent av önskat vete av enbart utländsk
skörd. En ekonomisk teoretikers reflexion inför denna
utveckling är en undran, om ej den rent kvantitativa utvecklingen har
fått göra sig för mycket gällande på bekostnad av den kvalitativa,
så att man ej har frågat tillräckligt mycket efter om skörden
också har blivit av det slag som människor vilja ha. Det
betyder på intet sätt att det stora förädlingsarbetet skulle ha varit
förfelat. Tvärtom måste man se detta som en stor ej blott
naturvetenskaplig utan också ekonomisk vinning; frågan har endast
varit hur långt man skulle gå.
Aktualitet har detta problem ej fått förrän den inhemska
skörden har blivit för stor att motsvara den inmalning som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
