Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Historien om Herkulaneum. Av S. Neander-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIEN OM HERKULANEUM 31
museiöverintendenten och antikvarien för provinsen Campanien,
Amedeo Maiuri. I detta program bebådas det med de frasrika
talesätt, som mer än tidigare kommit på modet speciellt i den
fascistiska journalistiken, att med nådigt välbehag från högsta ort
det länge planerade jättelika företaget att utgräva Herkulaneum
inom kort skall taga sin början. Programmet är från 1927;
utgrävningarna ha nu pågått i över två år. Gigantiska äro de
dock visserligen icke, och man går mycket sakta fram, vilket
jag själv nyligen varit i tillfälle att iakttaga på ort och ställe.
Ännu föreligga inga publikationer över de gjorda fynden, och
en lekman kan därför icke så där utan vidare bedöma deras
värde. Mer än några relativt betydelselösa kompletteringar till
vad man allaredan vet om romersk småstadsarkitektur och
husbyggnadskonst efter utgrävningarna i Pompeji komma de väl
dock knappast att bringa. Man tyckes lägga vikt på att man
i Herkulaneum i motsats till i Pompeji finner hela trämaterialet
bevarat i karboniserad form. Man kan sålunda i de nya
herku-lanska utgrävningarna se stockarna, som stödja husens trossbottnar
och balkongerna över gatan, väl konserverade och numera
inlagda i glas för att skyddas mot vädrets åverkan. Vidare ser
man husens innerdörrar väl bevarade — och det icke minst
intressanta — i de små fruktträdgårdarna kan man gräva ut
de förkolnade trädrötterna och undersöka dem. Detta gör det
möjligt att kunna väcka den döda staden till liv t. o. m. i sådana
smådetaljer som beträffande inplanteringen av de riktiga träden
på de riktiga platserna, när man vill rekonstruera dessa
trädgårdar. Förövrigt rekonstruerar man de herkulanska
utgrävningarna efter samma system som man har använt vid de nya
utgrävningarna i Pompeji: husen återuppbyggas så långt det
går, nya trossbottnar av cement läggas in, fynden lämnas så
vitt möjligt kvar på sin plats — i Herkulaneum märker man
sålunda på ett ställe de förkolnade träsängarna i en sängkammare
— trädgårdarna planteras och springvattnen sättas i gång. Det
hela ger ett angenämt och levande intryck, speciellt som en
kontrast mot de gamla delarna av Pompeji, vilka man även med
mycket stor välvilja knappast kan beteckna som någonting annat
än en jättestor brandtomt.
För den som har sett Pompeji, erbjuda emellertid icke de
herkulanska utgrävningarna någonting alldeles speciellt intressant.
Vad Herkulaneum i framtiden kommer att ge, vet man självfallet
3. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
