- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
36

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Historien om Herkulaneum. Av S. Neander-Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och den har fått sitt namn av den massa helt eller delvis
förkolnade papyrer, som man hittade i dess olika rum. Papyrernas
antal, alla småstycken medtagna, uppgå till 1 806. 341 stycken
äro fullständigt bevarade. De innehålla nästan alla grekiska
texter. Endast ett tjogtal äro skrivna på latin. Ett ganska stort
parti av de grekiska har blivit läst och utgivet. De latinska äro
däremot så förstörda, att de inte kunna läsas.

Villan har utan något som helst tvivel tillhört en rik romare,
som här har haft sitt sommarresidens. I de italienska
publikationerna möta vi ofta som namn på huset Villa dei Pisoni av
följande något osäkra grunder: Största delen av den funna
papyrlitteraturen innehåller epikureisk filosofi, däribland en massa verk,
ofta i dubletter, av den förövrigt synnerligen obetydlige filosofen
Philodemus från Gadara, som levde på Ciceros tid. På goda
grunder antar man alltså, att den ende som kunde haft intresse
av att samla på dubletter av Philodemus’ verk måste vara
författaren själv. Med andra ord kan man vara tämligen säker på
att man i villan i Herkulaneum har upptäckt Philodemus’ eget
bibliotek. En grekisk filosof kunde emellertid inte vara ägare
av en lantgård, allraminst av de magnifika mått som det här är
frågan om. Villan måste ha tillhört en romersk patricier, som
i enlighet med hävdvunnet skick och bruk beskyddade grekiska
filosofer. Ur ett av Ciceros rättegångstal hämtar man nu
uppgiften, att Philodemus från Gadara beskyddades av en romersk
prokonsul Lucius Calpurnius Piso, vilken också enligt Ciceros
ord tillhörde »Epikurus’ stia». Detta arkeologiska resonnemang
lider emellertid i all sin skarpsinnighet av det felet, att man
har förbisett, att det ligger ett tidsavsnitt på mer än hundra år
mellan Ciceros död och Herkulaneums förstöring. Optimistiska
fornforskare hålla emellertid före, att man vid fortsatta
utgrävningar i Herkulaneum skulle kunna hitta massvis av nya och
dessutom avsevärt mycket viktigare papyrer än dem som man
har funnit i Pisos hus. Jag behöver väl knappast att nämna,
att Livius’ förlorade böcker också här äro ute och spöka!

Casa dei Papiris enastående berömmelse har emellertid icke
sin förnämsta grund i papyrusfynden. Oändligt mycket viktigare
äro de till ett hundratal uppgående skulpturer i marmor och
brons, som här ha blivit funna. Man behöver väl näppeligen
upplysa om att det här dock inte rör sig om grekiska konstverk
i original utan till största delen om romerska kopior. Dock äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free