- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
37

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Historien om Herkulaneum. Av S. Neander-Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa kopior bland de vackraste, som överhuvudtaget existera.
Och ehuruväl uppfattningen av den grekiska konsten undergått
en hel del omvärderingar efter fynden av original konst i Grekland
och Mindre Asien, komma dock speciellt bronserna från
Herkulaneum aldrig att förlora i betydelse med hänsyn till det faktum,
att den grekiska skulpturen, trots enskilda stora verk i marmor,
dock framförallt var en metallkonst. Efter den långa period,
som i ofta ganska mindervärdiga romerska kopior trodde sig
skåda den grekiska konstens anda, tyckes den allra modernaste
konsthistorien uppvisa en tendens att gå till motsatt överdrift.
Det gäller väl dock här liksom i alla andra fall att försöka hålla
den rätta balansen. En god kopia kan också självfallet
uppenbara mera av den grekiska konstens själ än vilket som helst
hantverksmässigt tillyxat grekiskt original. De stora mästarnas
verk äro ju med ett enda säkert undantag — Praxiteles’ Hermes
i Olympia — alla försvunna.

Bronserna från Herkulaneum ha dock framförallt haft en
oerhörd betydelse för konstuppfattningen under de tider, då de först
kommo i dagen. Sedan dess ha bronsfynden som sagt blivit ökade
genom nya utgrävningar. På sjuttonhundratalet kände man
emellertid inte mer än ett par tre antika bronser: Markus Aurelius
ryttarstaty i Rom och ett par av de småsaker (»Törnutdragaren»,
»La Zingara» etc.), som man nu återfinner i Konservatorspalatset
på Kapitolium. Det är av dem som renässansmästarna ha lärt
sig att förstå antik skulptur. Av bronserna i Herkulaneum har
Winckelmann lärt detsamma, såsom jag förut har nämnt. Det
gäller kanhända sedan att undersöka, vad som har varit
viktigast för den europeiska kulturen: den italienska renässansen
eller den tyska romantiken, av vilka den senares antikdyrkan
och hellenbegeistring nästan uteslutande har sin grund i
Winckelmanns verk.

Det smågrävdes sålunda i Herkulaneum i det stora hela under
hela 1700-talet. Under det följande århundradet var det emellertid
de bra mycket mindre kostbara och på sitt sätt också mera
givande utgrävningarna i Pompeji, som togo allt intresse i
anspråk. Det skall också erkännas, att för de områden av antik
arkeologi, där utgrävningarna i Pompeji ha varit av största
betydelse — den profana arkitekturen och dekorationsmåleriet —
kan Herkulaneum icke tävla och kommer heller aldrig att kunna
göra det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free