- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
91

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Krigets psykologi. Av T. Holm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRIGETS PSYKOLOGI 91

Officer eller korpral liknar han i allt yttre den menige.
Smutsig, trasig, hungrande som soldaten själv måste han likvisst veta
att behålla sin auktoritet. Det behövs icke många ord för
att klarlägga, att denna auktoritet måste vara övervägande av
psykisk art. Och den psykiska styrkan måste här finnas i
dubbelt och flerdubbelt mått. Mer än någonsin är befälhavarens
moraliska värde avgörande. Överlägsen i kunskaper, vilja och
själsstyrka behärskar han sina underlydande, varom icke, kan
han ej fylla sin svåra uppgift och måste lämna plats för en
starkare. Men problemet löstes på de flesta håll, ett faktum,
som kanske hör till de gåtfullaste i det stora kriget. Särskilt
synes världskriget visat, att de fasta kadrerna, mestadels
rekryterade med stor omsorg, i regel motsvarade de höga kraven.
Undantagen bekräfta endast regeln. De kända fallen tillhöra de
högsta befälskategorierna. En av armécheferna vid den tyska
västhären, en i freden högt skattad s. k. kraftmänniska,
förlorade under Marneslaget balansen och blev en av de direkta
orsakerna till reträtten; även på fransk sida hade kort förut en
del generaler visat sig mindre lämpliga och ersatts med andra.
Naturligtvis gäller det ock om en del av det lägre befälet,
särskilt ur reservernas djupa led, att det måste sovras och omsättas
under krigets tryck. Där man i rapporter och krigsdagböcker
läst om besinningslösa reträtter, om förband, som fullkomligt
gått befälhavarne ur händerna, där kan man ock läsa mellan
raderna, att befälsstommen varit för svag och krävt en
reorganisation. Likaså är det tydligt, att de psykiska egenskaperna,
som ju vid frontprovet träda i dagen på ett påtagligare sätt än
i fred, måst få en avgörande betydelse vid krigsbefordringarna.
Intressant är ett fall, som Renn anför: en stilla och försynt
yngling, som vid fredsutbildningen visat föga befälstalang,
avslöjar sig i de första avgörande eldproven som en av de
starkaste viljorna, blir befordrad till officer och visar sig på varje
post såsom en obestridd auktoritet. En motsatt utveckling företer
Remarque’s bekanta underofficer Himmelstoss, bakom fronten
kompaniets skroderande plågoande men inför fienden feg och
oduglig.

Det sistnämnda fallet förtjänar särskild uppmärksamhet. Från
tyskt militärt håll har typens existens förnekats; den har
förklarats vara en ren fantasiskapelse. Sant är, att mannen är
överdriven, grovt karrikerad, men för visso har han haft
själs-8. Svensk Tidskrift 1930.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free