Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kring Kaunas och Vilna. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 ADOLF SGHUGK
ändrad litauisk utrikespolitik torde emellertid här kunna
emotses. Men tvivelaktigt är om någon avspänning skall kunna
åvägabringas i Vilnafrågan. Så upphetsad som folkstämningen
i Litauen alltjämt är över den polska ockupationen torde
knappast en nytillträdande regering våga uppgiva Litauens anspråk.
Man har också energiskt framhållit, att den intagna positionen
i konflikten icke skall uppgivas och att ett hävande av
gränsspärren mot Polen är uteslutet. Å andra sidan har Polen så
starkt engagerat sig i Vilnafrågan, att en reträtt knappast är
tänkbar.
Det är emellertid ett allmänt europeiskt intresse att bringa
denna stridsfråga ur världen antingen genom ett provisoriskt
biläggande eller i bästa fall en fullständig lösning. Sedan
Locarno-och Haagöverenskommelserna åstadkommit en avspänning i
väster, måste den europeiska storpolitiken inrikta sina krafter
på att få till stånd en lösning av gränsproblemen i öster.
Såväl Danzigkorridoren som Vilnaområdet äro öppna sår, som
försätta hela Europa i ohälsa. Att åvägabringa en för alla parter
tillfredsställande uppgörelse torde här vara ogörligt, men likväl
bör det ligga inom möjligheternas gräns att genom framtvingande
av ömsesidiga eftergifter lägga grunden till en dräglig grannsämja.
Att Litauen härvid har rätt att i någon form få upprättelse
för den folkrättsliga förbrytelse, som den polska
Vilnaockupationen innebär, är ställt utom’ allt tvivel. A andra sidan kan
det naturligtvis ifrågasättas, om en gemensam västeuropeisk
demarche kan tvinga Polen till eftergifter; det torde åtminstone
vara synnerligen svårt att förmå Frankrike härtill. Dessutom
får det icke förbises, att Memelområdets införlivande med
Litauen (1923) kommer att räknas till denna stats debetsida. Starka
skäl tala dock för att, Vilnaområdets invecklade
nationalitetsför-hållanden böra underkastas en ny och opartisk undersökning
och att man med ledning av denna skrider till en
gränsreglering mellan Polen och Litauen. Trots de bägge staternas
anspråk på hela Vilnaområdet kan det icke bestridas, att dettas
befolkning är föga homogen: litauiska, vitryska, polska och
judiska bosättningar förekomma där i brokig blandning.
Skulle emellertid en uppgörelse mellan Polen och Litauen i
Vilnafrågan icke vara möjlig att uppnå, finnas möjligheter för
att en tredje part i framtiden kommer att invecklas i denna
latenta konflikt, nämligen ett blivande Vitryssland. Vi komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
