Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svensk liberalism och svenskt folkfrisinne. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskar. Man skulle kunna tänka sig, att de framkalla en grinets
reaktion hos de stämningsrester, som tilläventyrs finnas kvar
från åttiotalsateismens jubeldagar och festnätter. Och de föra
det obekanta tungomålets underligt främmande tonfall till deras
öron, för vilka liberalismen först och sist är en gudsförgäten
förnuftsdyrkan, som kontinentala judar och frimurare ställa i
harnesk mot kristendomen, icke minst mot en romantiskt
anammad lutherdom med traditioner från det gamla tyska
bondesamhället. Herr R. har ju inte åberopat sig på
lorden-historikern. Men stödet bör vara honom lika tryggt i trots av den
uraktlåtenheten.
Hade doktor Rönnblom icke varit fjättrad av de hänsyn, som
de akademiska intentionerna skapade, så skulle han förvisso ha
bragt sin uppdragsgivare, hoc est den nuvarande frisinnade
landsföreningen under C. G. Ekmans regi och regim, en
jubileumsskrift, väsentligt rikare på glans och klang. Den skulle ha
genombrusats av lovsångens toner och skimrat av den unge
kämpens hänförda känslor. Nu är tonen åtskilligt dämpad, glöden
något falnad. Men publikationen är dock som krönika ett vackert
stycke arbete.
Och här bredes ut en vid våd av svenskt samhällsliv,
enkannerligen från de senaste tvenne tjogen av år. Man måste
emellertid beklaga, att författaren ej tagit närmare sikte på
Stockholms liberala valmansförening. Denna bildades för
andra-kammar-valen 1884. Den ena av dess fäder var den konstifike
journalisten och Brasilien-fararen Berndt Lundqvist, som fått sin
publicistiska fostran hos den lidelsefulle, amerikaniserade radikalen
Isidor Kjellberg i Östgöten. Den andre var den ännu levande,
märkligt begåvade snickaren J. A. Fjällbäck, cyniker och
idealist, skämtare och entusiast. Vid en betydelsefull tidpunkt
framträdde härmed svensk organiserad liberalism såsom ett
medelklassträvande med dragning åt de nedre skiktens intressen.
Huvudstaden befann sig i ett skede av livlig utveckling.
Byggnadsverksamheten drevs med mycken fart. Från
provinsstäderna och landsbygden kommo stora skaror inflyttande. De
voro i väsentlig utsträckning barn till torpare, backstugusittare,
bruksarbetare, arrendatorer, bönder, hantverkare och handlande.
Grupper av dem stego snart uppåt till högre ekonomiska och
sociala våningar. Köpmanna- och fabrikörskårerna växte.
Borgartypen fick delvis en ny prägling. Talrika kontingenter av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
