- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
118

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svensk liberalism och svenskt folkfrisinne. Av E. H. Thörnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 E. H. THÖRNBERG

i sitt sköte ett söndrande och tärande element. Det var
väsens-motsättningen mellan två riktningar. Dr Rönnblom betecknar
dem som »kulturradikalism» och »nykterhetsradikalism». Andra
ha talat om »professorsliberalism» och »Norrlandsfrisinne».,
»Stockholmsradikalism» och »landsortsdemokratism».,
»salongsliberalism» och »folkfrisinne». Både kärt och inte kärt barn
kan ha många namn!

Den ena av dessa tvenne riktningar präglades ju först och
främst av tanke- och yttrandefrihetens hävdande. Den hade
tagit emot de starka påverkningarna från fransk och engelsk
liberalism och radikalism. Som dess utländska fäder och lärare
kunna vi nämna Voltaire, Rousseau, Condorcet, Comte, Taine,
Laboulaye, Paine, Bentham, John Stuart Mill, Spencer, Morley
— hur lång listan än bleve, vore den likväl ofullständig. Så
kommer en dansk som Georg Brandes. Rönnblom förbigår honom,
när han talar om kulturradikalismens utländske profeter; men
han ägnar, som sig bör, åtskillig uppmärksamhet åt »Brand» och
Ibsens författarskap i övrigt. Denna andligt radikala liberalism,
som på andra områden kunde vara moderat nog, förde till torgs
åsikter, vilka tolkats såsom attentat mot äktenskapet och familjen,
mot hävdvunna sedlighetsnormer, mot den kristna religionens
allmänna grundvalar. Den hörde esomoftast hemma i litterära
och konstnärliga kretsar, varest man endast i sina elakaste
drömmar sett vinets gud detroniserad. Några namn på emanciperade
judar stärkte ytterligare intrycket av kulturliberalismens fjärrläge
från menige man i Sveriges bygder.

Den andra riktningens linje löpte från baptistkapell till
missionshus, från godtemplarlokal till blåbandssal. Folkfrisinnet
eller landsortsdemokratismen bars i väsentlig mån upp av
friförsamlingarnas och nykterhetslogernas medlemmar med tillägg
av en del medborgare, som med sina vanor och sin andliga
habi-tus närmast hörde släkten till. Inom dessa religiösa grupper
frodades en biblicism, som inte stod långt från verbalinspirationen,
en estetisk trångsyn, som ej kunde tolerera teater, näppeligen
skönlitteratur i allmänhet, en rigorös könsmoral, som ville veta
varken av skilsmässor eller ny-malthusianism. Kunde klyftan
gapa vidare? Var det inte såsom motsatsen mellan Kristus och
Belial?

Även om ordensnykteristerna stundom voro denna världens
barn, som dansade och spelade kort, svuro och i övrigt skickade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free