- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
119

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svensk liberalism och svenskt folkfrisinne. Av E. H. Thörnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LIBERALISM OCH SVENSKT FOLKFRISINNE 119

sig föga kapellmässigt, så blevo de dock ett hjärta och en själ med
»läsarne» i strävandet för rusdrycksförbud. Detta strävande
eggades och odlades på sistone av det gigantiska exemplet från
den nordamerikanska unionen. Vi få aldrig glömma, att för de
samhällslager, de tanke- och stämningskretsar, som folkfrisinnet
omsluter, är U. S. A., trots det geografiska avståndet, ett
grannland. Med all sin flärd och lyx, sin mammonsdyrkan och sin
brottslighet står dock den stora republiken fortfarande för
mängder inom de skikten, som ett mönsterland av demokratisk
idealism, religiösa rörelser och moraliska standards.
Kulturradikalerna äro däremot icke sällan angelägna att hopa
invektiven mot Amerika såsom härden för okunnighet och okultur,
förflackning, hyckleri och skoj. Och denna till avsky gränsande
olust för onkel Sam förefaller någon gång vara en besynnerlig
produkt av traditioner från lutherska prästgårdar i Sverige och
impulser från ateistisk-naturalistiska författarekamrar i Paris.

Men ändå kunde båda riktningarna hålla samman årtionde
efter årtionde. Det gavs vissa historiska betingelser för denna
sammanhållning. Den möjliggjordes av gemensamma
kampminnen, samfällda idéer, ideal och reformkrav. Gemensamma
klassintressen saknades icke. De rörde sig vida omkring, sträckande
sig över olika slags skiljelinjer. Dessa intressen voro
medelståndets, men med sugarmar nedåt.

Det citat, som meddelats från lord Acton, förtäljer, i vilken
grad de frikyrkosamfund, som härstamma från den
anglo-ameri-kanska folkvärlden, äro bärare av liberala meningar och minnen.
I kraft av liberala idéers framträngande i vårt land bereddes åt
dessa rörelser ett allt vidsträcktare utrymme. Visserligen hade
den mycket omtalade brittiske metodistpredikanten Scott kring
år 1840 bittra motståndare bland svenska liberala publicister.och
politiker. De krävde hans utvisning. Men deras liberalism var
fransysk till sitt kynne; den närde ett mer eller mindre
oförvanskat arv av franskt fritänkeri. Med sitt litterära snitt förenade
den vissa böjelser för libertinism. Därmed följde en djup
vedervilja mot bigotteriet. George Scott uppfattades just som en
odräglig typ för detta. Sedermera förstodo svenske
representanter av liberala strömningar att hävda religionsfrihetens princip,
även om de ingalunda kände sympatier för alla dem, som komme
att draga fördel av densamma. Och såsom förut angetts,
hämtade de frireligiösa församlingarna huvudmassan av sina med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free