Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Minnen och personskildringar. Av Gustaf Jacobson - Ny finlandssvensk skönlitteratur. Av Göran von Rettig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 131
sonskildringar som Uddens höra Knut Falks biografiska skisser över
märkesmän inom vårt ekonomiska liv, grundade dels på tillgängliga
källor, dels på personliga hågkomster. De behandla både män av
en äldre generation, sådana som Å. O. Wallenberg och Olof Wijk d. ä.,
och nyligen bortgångna eller ännu levande samtida, t. ex. Hjalmar
Lundbohm, L. M. Ericsson, Dan Broström, Gustaf Dalen, Ivan Bratt
och Ivar Kreuger. Liksom Knut Falk har lämnat en provkarta på
vad den materiella kulturen i senare tid haft att framvisa, så har
Lydia Wahlström i sin under titeln Glada givare publicerade volym
presenterat ett urval av den andliga kulturens spetsar under det
senaste halvseklet. Börjande med Viktor Rydberg och slutande med
Anna Lenah Elgström rymmer detta persongalleri en rätt skiftande
samling gestalter, hos vilka enheten ligger däri, att de alla stått förf:s
verkningskrets och intressesfär och icke minst hennes hjärta nära. Att
det personliga för Lydia Wahlström är det högsta i historien, därpå
har hon här ånyo givit talande bevis: hon har rest vackra
minnesvårdar eller äreportaler åt sina andliga lärofäder, sådana som Viktor
Rydberg och Harald Hjärne, åt religiösa riieningsfränder, såsom Samuel
Fries, Nathan Söderblom och Natanael Beskow, och åt medkämpar
inom kvinnorörelsen, t. ex. Ellen Key, Ann Margret Holmgren och
Sigrid Leijonhufvud. Om förf. ibland av sin beundran, sin
tillgivenhet eller sin gemenskap i åsikter låter föra sig näst intill eller
innanför panegyrikens råmärken, så må det icke förtänkas henne; det är
i alla fall att föredraga framför det motsatta förfaringssättet, mot
vilket i början av denna översikt inlades en liten reservation.
Gustaf Jacobson.
NY FINLANDSSVENSK SKÖNLITTERATUR
Av Finlands insats i den svenska bokfloden förliden jul tilldra sig
Jarl Hemmers och Jacob Tegengrens diktsamlingar det största intresset.
Jarl Hemmer hör numera till dem, som alltid mötas med
förväntningar även i Sverige. Förhållandena på bokmarknaden i Finland
tvinga dem, som leva av sin penna, att pressa sin produktivitet till
det yttersta, och i de flesta fall har detta varit till förfång icke blott
för kvaliteten utan även för intresset bland rikssvensk publik. Jarl
Hemmer har dock varit en bland de få, som alltid haft någonting att
säga sina läsare; ehuru centrallyriker i ordets egentligaste mening har
hans motivkrets haft en vidd som blott få av hans samtidas, och
hans psykologi ett ovanligt djup och sällspord träffsäkerhet.
Den nya diktsamlingen Helg bär än en gång vittne om, att han
som lyriker står bland de främsta svenskpråkiga diktarna. I den
knappa, behärskade formen ger han en upplevelse av kosmiska mått.
För honom är alltid en brygga befäst mellan himmel och jord; det
är hans tankes ständiga, outtröttliga strävan att finna det lösenord,
som skall avslöja sambandets art. Också en i sig själv föga
betydande naturbild ger han numera denna transcendentala betydelse; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
