Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Ny finlandssvensk skönlitteratur. Av Göran von Rettig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då är det i alla fall förlösande att gå över till Rabbe Enkells bok
Tillblivelse. Det är en liten samling prosaskizzer, situationsbilder
ur ett liv — låt vara ett synnerligen händelselöst liv — men
uppfattade av en målare och psykolog, med öppet sinne för det
väsentliga och allmängiltiga i en vardagsstämning eller ett ansikte. Icke
utan häpen besvikelse läser man därför i efterskriften att boken
»tillkommit av lust att bryta mot den tradition av litterär
förställningskonst och uppdiktade historier, som man gett sig all möda att
psykologiskt motivera och göra trovärdiga». Frånsett att bilden man får
av de väderkvarnar, mot vilka författaren går till storms, är mycket
grumlig, ger denna upplysning en helt annan pretention, och under
denna synvinkel blir Enkells lilla bok rent försvinnande liten.
Ett annat exempel på hur det kan gå med den expressionistiska
tendensdikten är Hagar Olssons roman På Kanaanexpressen.
Författarinnan, som är en idérik och talangfull essayist och kritiker, har
förut misslyckats med att i skönlitterär form uttrycka sitt program.
Det är som om idéerna runne henne bort mellan fingrarna, när hon
söker ge dem konstnärlig form. Romanen handlar om två män och
och tre kvinnor och deras ganska invecklade förhållande till varandra.
En av kvinnorna förskingrar för sin älskares skull, och när hon
dessutom blir med barn och han överger henne, tar hon sitt liv. En
annan man, en den nya tidens apostel, påtar sig svaranderollen i den
rättsliga undersökningen, efter det han i sin tur lånat pengar av sin
älskade för att reda upp den dödas svindlerier! Och nu kommer
klimax med pukor och trumpeter: bleka av avundsjuka se den nya
tidens män hur han utnyttjar den moderna pressen och
sensationslystnaden för att förkunna deras lära. Och vad är då denna lära?
Läsaren skälver av spänning. Jo, vad han säger är, att alla ha skuld
i detta självmord, det är en social olycka!
Det man minns är några förtätade stämningar, situationer och
ansikten ur denna skräckfilm om lumpenhet och perversitet, samt icke
minst en satirisk skildring av människorna kring den modernistiska
tidningsredaktionen. Några vackra expressionistiska fotografier illustrera
boken och kommer den att likna en volym ur Le Corbusiers bekanta
programbibliotek.
Så har den finlandssvenska modernismen än en gång visat, att den ej
kan ge någon som helst adress på ändstationen för Kanaanexpressen.
Göran von Rettig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
