Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 25 februari 1930 - Militära löne- och befordringsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kompromissförslaget var motiverat uteslutande av statsfinansiella skäl och
sålunda icke innebar ett slutligt godkännande av de fastställda
lönebeloppens skälighet i och för sig. Militärens lönefråga hade mötts
av sin första motgång, vars förnämsta orsak låg däri, att frågan blev
framlagd ett par år för sent. Denna otur redan i portgången blev
icke den sista.
När sedermera vid 1927 års riksdag de provisoriska
avlöningsbestämmelserna skulle ersättas av ett definitivt reglemente, bibehöllos
de förutvarande lönebeloppen oförändrade i stället för att återföras
åtminstone till de belopp, som föreslogos i 1921 års proposition. Nu
kunde man ju ej gärna åberopa statsfinansiella skäl för ett slutligt
fastställande av de nedprutade beloppen. Men icke desto mindre
bibehöllos som sagt dessa. Till denna ogynnsamma utgång bidrog i
mycket hög grad den ställning, som försvarsväsendets lönenämnd ansett
sig böra intaga till förslaget om en uppräkning av lönebeloppen.
Genom 1927 års definitiva avlöningsreglemente låstes sålunda de
militära lönerna för framtiden fast vid otillräckliga belopp. Detta var
andra akten.
Emellertid ställde 1927 års riksdag i utsikt, att en förnyad
granskning av reglementet såväl beträffande lönebeloppen som även i övrigt
borde kunna komma till stånd i samband med dyrtidstilläggens
inarbetning, vilken redan då förebådades. Sommaren 1928 tillkallades
en parlamentarisk kommitté för denna fråga. I november månad
föregående år blev det känt, att 1928 års lönekommitté icke ansåg
sig ha skyldighet att ingå på någon som helst realprövning av de
militära lönerna utan blott att till de från år 1921 gällande
reducerade lönebeloppen addera dyrtidstilläggen.
I detta läge beslöto representanter för officers-, underofficers- och
manskapskårerna att uppvakta statsministern och för honom
framlägga de militära löntagarnas välförståeliga bekymmer. Härvid
begärdes, att 1928 års kommitté skulle erhålla tydligt uppdrag att även
revidera de militära lönebeloppen och att den därför skulle
förstärkas med tillräckligt antal militära representanter. Dessutom
framställdes såsom ett tredje önskemål, att försvarsväsendets lönenämnd
måtte givas en sammansättning, som bättre svarade mot dess uppgift.
Med berömvärd raskhet har regeringen svarat på den gjorda
démarchen och genom sitt beslut att tillsätta en särskild lönekommitté
visat sig behjärta de militära tjänstemännens tryckta ekonomiska
ställning. Den vidtagna åtgärden att frikoppla 1928 års kommitté från
all befattning med de militära lönerna och i stället lägga detta
uppdrag på en separat militär kommitté är dock ägnad att väcka vissa
betänkligheter. Någon principiell åtskillnad mellan behandlingen av
civila och militära statstjänares lönefrågor bör icke förekomma.
Under sådana förhållanden hade det varit lämpligare om den på
riksdagens önskan tillsatta stora lönekommittén fått taga hand även om
de militära lönerna.
Om man sålunda genom den vidtagna åtgärden har anledning att
hoppas att lönefrågan för militärpersonalen till sist skall kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
