- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
178

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Akademiska befordringsreformer. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 ELI F. HECKSCHER

syn till en sökandes lämplighet som akademisk lärare; en så
oförtjänt men därför ej mindre avgörande olycka som
exempelvis fullständig dövhet skulle då få tas i betraktande, och det
redan av de sakkunniga. Skulle ett universitet under det
nu-A^arande systemet råka ut för att få en sökande till en professur
som vore den vetenskapligt mest meriterade men som ansåges
mindre lämplig i sin egenskap av akademisk lärare, så kunde de
sakkunniga ej ta nämnvärd hänsyn till annat än de vetenskapliga
meriterna; i stället skulle de akademiska myndigheterna
förmodligen göra alla slags akrobatiska konststycken för att undgå
den sämre läraren. Det är ibland detta i och för sig fullt
legitima, fastän olagliga, och ingenting annat, som skapar det
intryck av ouppriktighet som genomgår så mycket av de
akademiska befordringsfrågornas behandling; men tydligen öppnar det
samtidigt dörren för samma teknik också av skäl som sakna all
rätt att existera. Och just oförmågan hos både allmänheten och
de i sista hand avgörande instanserna att skilja på dessa två
motivgrupper har gjort mycket för att minska högskolornas
anseende. Det vore därför ur alla synpunkter önskvärt att alla
legitima skäl för och emot en kandidat finge öppet uttalas och
öppet tas i betraktande; och som jag redan har antytt borde en
högskolas rektor därvid ha en uppgift att fylla. Men däremot
skall det gärna medges att formuleringen av sådana
bestämmelser icke hör till de lättare uppgifterna och att man därför kanske
trots allt får resignera på den punkten, för att ej låta det bästa
bli tiende till det goda.

Särskilt om det som nu senast behandlats kunde uppnås, men
t. o. m. i motsatt fall, är tiden sannolikt kommen för att
underkasta högskolorna samma regler i fråga om bedömning av en
sökandes kompetens som gälla för statsuniversiteten. Det vore
mycket olyckligt, om högskolorna ens skulle kunna misstänkas
för att ställa mindre anspråk på vetenskaplig förmåga eller att
ge större utrymme för kotteriintressen än statsuniversiteten; och
det gäller att på förhand avvärja alla sådana misstankar. Så som
läget för närvarande är, förefaller det som om de unga
högskolorna befunne sig i starkare tillväxt än statsuniversiteten, och då
är uppgiften att sörja för deras utveckling i den rätta andan väl
så viktig som samma uppgift i fråga om deras äldre systrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free