Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Husdjursavelns rationalisering. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSDJURSAVELNS RATIONALISERING
AV DOCENTEN GUNNAR DAHLBERG
Vilken åsikt nian än må ha om lämpligheten av ett direkt
eller indirekt understöd åt det svenska lantbruket, torde nian
dock alltid kunna uppnå enighet öm att det vore bättre, om
lantbruket kunde stå på egna fötter, om det kunde göras så
verkligt lönande, att allt tal om understöd uppenbarligen vore ab&urt.
Det är å andra sidan klart, att en sådan situation aldrig kan
nås och aldrig kan bliva stabil. Blir lantbruket mera lönande,
kominer priset på jorden att stiga, gårdarna att uppdelas och
allt flera människor att slå sig på lantbruk, till dess den
enskildes förtjänst avväges så, att yrket ej blir avsevärt mera
lockande än andra yrken.
Även om man alltså ej kan uppnå något för jordbrukaren
idealiskt ekonomiskt tillstånd genom att göra jordbruket m e. ra
lönande, är det dock otvivelaktigt, att alla åtgärder, som bidra
till att lantbruk ger ett högre utbyte, äro önskvärda. När det
gäller sädesförädling, ha vi i Sverige i vissa avseenden kommit
ganska långt mot en rationalisering beroende på att
förädlingsarbetet handhas av institutioner, där arbetet ledes av sakkunniga.
På husdjursavelns område är situationen annorlunda. Vi ha
först nyligen fått ett institut, som ännu ej hunnit rö så långt
från land. Husdjursavel är en dyrbar historia. Avkomlingarna
äro fåtaliga jämfört med växtvärldens. Tiden mellan
generationerna är längre, och de enskilda individernas uppfödande
drar en, jämfört med förhållandena inom växtvärlden, oerhörd
kostnad. På grund av dessa faktorer är det önskvärt och kanske
rent av nödvändigt, att de enskilda lantbrukarna i större eller
mindre utsträckning deltaga i förädlingsarbetet. I varje fall är
det absolut nödvändigt att resultatet, de nya husdjurstyperna,
uppskattas, köpes och användes av lantbrukarna.
För närvarande befinna vi oss i en brytningsperiod. Vi ha
sedan gammalt en djuravelslära, en samling regler och tecken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
