Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 12 april 1930 - Försvarsfrågan i stöpsleven - Arkivutställningar som bildningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De nuvarande arméfördelningarna ha, bl. a. till följd av tekniska
utrustningskrav samt 1925 års härordning, blivit alltför tunga och
svårrörliga. De böra ersättas med ett antal lättrörliga, tekniskt väl
utrustade »förstärkta brigader». Rörligheten skulle främst vinnas
genom utnyttjande av möjligheterna för landsvägsmotortransport.
Därigenom skulle även utsikterna för ett fientligt flygvapen att störande
inverka på transporterna (t. ex. genom företag mot järnvägslinjerna)
avsevärt inskränkas. Man skulle också vinna, att infanteriet kunde nå
stridsfältet eller dettas närhet utan tröttande marscher, ja t. o. m.
att det i många fall kunde insättas i strid utan att tyngas av den
fulla fältpackningen, som stundom till en del finge kvarlämnas å
transportfordonen.
De med landsvägsmotortransporter förflyttade truppförbanden kräva
emellertid organ även för spaning och skydd. För detta ändamål
förordar major Bratt särskilda »motoriserade stridsförband», avsedda
att just i denna sin egenskap kunna direkt insättas i striden. I dessa
förband borde lämpligen ingå terränggående pansarbilar,
kulsprutebilar och lätt pansrade motorcyklar m. m. De skulle sålunda
erhålla en hög grad av eldkraft, parad med rörlighet. Deras uppgift
skulle ligga — utom, som nämnts, på spaning och skydd — även på
rörlig stridsverksamhet, på företag mot fiendens flanker och rygg.
Med sin karakteristik av dessa motoriserade stridsförband
uppdrager major Bratt, utan dock att själv erkänna det, riktlinjerna för
det moderna kavalleriet. Med en numera icke ovanlig
sammanblandning av begreppen »kavalleri» och »rytteri» har han icke desto mindre
sökt hävda, att kavalleriets roll vore utspelad. Han sätter därvid
likhetstecken mellan kavalleri och »hästförband». I dagspressen ha redan
varit synliga artiklar, som vederlägga en dylik uppfattning. Sedan
ett par år företagas inom kavalleriet försök gående ut på att inrama
motortrupp i kavalleriregementets organisation, där ju f. ö. redan
våra pansarbilar hava sin plats. En annan sak är, att våra
stridskrafter, hur de än må vara organiserade, ännu icke på lång tid kunna
undvara hästen vid operationer i den kanske vanligaste svenska
terrängen. Det svenska kavalleriet bör alltså alltjämt bestå av dels
ryttarförband, dels motoriserade stridsförband; man är sålunda
nödsakad att åstadkomma »kombinationen motor och häst», vilken även
major Bratt anser skulle vara en fördel.
Mycket mera vore att säga om major Bratts inlägg. Det utgör en
yttring av brytningen mellan gammalt och nytt. I kampen för det
nya står major Bratt icke ensam; många vägar kunna leda mot ett i
stort gemensamt mål. Det gäller för alla dem, som förstå eder vilja
förstå tidens allvarliga militärpolitiska problem, att målmedvetet bilda
front mot de ansvarslösa nej-sägarnas vilseförda skaror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
