Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 H. GEIJER
stugern eller styjern eller något annat mönster; vilka områden
det skorrande r tills nu hunnit fullt erövra under sin utbredning
norrut o. s. v. Men i huvudsak torde de viktigaste till
grammatiken hörande kännetecknens utbredning vara ganska rikligt., om
än mycket ojämnt belagd med exempel i uppteckningarna. Ett
ej ringa arbete för att göra detta material tillgängligt har också
utförts genom det stora antal större och mindre skrifter, som
publicerats rörande hithörande ämnen. Till väsentlig del inom
Landsmålsarkivet och väsentligen på grundval av dess material
ha utarbetats sju utförliga framställningar rörande hela landskaps
eller motsvarande områdens dialekter (varav dock flera hittills
endast till en del publicerats) samt kortare uppsatser rörande de
allra flesta landskaps mål och dessutom många avhandlingar
och uppsatser över geografiskt eller sakligt trängre begränsade
dialektologiska ämnen. Dock förefinnas stora och betydande
luckor i materialet. Det är redan för sent att få alla dessa
luckor likformigt fyllda. Vad som nu vore av största vikt att
få kompletterat, kan man ej få fram utan på grundval av en ej
för flyktig bearbetning.
Huvudparten av det arbete, som förestår för materialsamlandet
i Sverige, ligger emellertid på ett annat område än den
grammatiska dialektgeografiens, nämligen ordboksarbetenas. Denna
uppgift har ända sedan Rietz utgav sitt allmänna svenska
dialektlexikon (1867) ej varit föremål för några andra försök än sådana,
som begränsats inom trånga geografiska eller sakliga gränser,
ända till Landsmålsarkivet år 1926 med användande av då
erhållna lotterimedel enligt i ansökan framställd plan började att
medels sina tryckta frågelistor samla material till en allmän
ordbok. Detta arbete, som erfordrar en mycket mera omfattande
och i flera avseenden ännu mer än den grammatiska
dialektgeografien brådskande materialsamling, kan ej i våra dagar
effektivt bedrivas med sommarstipendiater som huvudsakliga
medhjälpare. Det är för detta arbete viktigare att fullfölja
fråge-listarbetet samt för övrigt så vitt möjligt även fullfölja de största
ordsamlingarna än att öka antalet orter, varifrån småsamlingar
finnas. Fullföljandet av ordboksarbetena innebär ej blott att
uppspåra hittills aldrig antecknade ord, utan också — och detta
är numera det viktigaste — att få reda på variantformerna och
utbredningen av redan upptecknade ord samt att få betydelserna
så klart och säkert som möjligt bestämda och ordens användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
