Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 H. GEIJER
varur kompletteringsfrågorna framkomma. De arbetskrafter,
som skola göra uppteckningarna i orterna, kunna, därest de
effektivt utnyttjas och kontrolleras, ställa sig vida billigare än de
arbetskrafter, som skola handha förarbetena och efterarbetena
och som måste arbeta på vida längre sikt.
Det har ej saknats anledningar att söka närmare belysa hur
materialsamlandet sammanhänger med bearbetningen. Det har
nämligen förekommit, att man för att så mycket som möjligt
begränsa närmast förestående kostnader tänkt sig den utvägen,
att arbetet skulle närmast bestå i blott materialsamling.
Lyckligtvis har varken Kungl. Maj/t eller riksdagen i princip ställt sig
på en extrem ståndpunkt härutinnan. Sålunda säges i 1929 års
riksdagsskrivelse i ärendet, att vad som skall åligga
ifrågavarande institutioner innefattar ej blott att leda insamlingsarbetet,
utan också »det insamlade materialets nödtorftiga bearbetning
under insamlingstiden». Att nu få det hela så ordnat, att detta
verkligen kan i praktiken tillämpas, är det angelägnaste
önskemålet för ögonblicket. Men även om detta av alla fackmän
enhälligt omfattade önskemål i princip erkännes av statsmakterna
— uttalanden i annan riktning ha emellertid, åtminstone förr,
stundom förekommit — dragas dock ej ännu de fulla
konsekvenserna. Härav följa överhängande faror.
En exklusiv materialsamlingsperiod, följd av en exklusiv
bearbetningsperiod efter det de dialekter, det gäller, hunnit bli
döda språk, vore ett arbetsprogram, som väl skulle sakna
motstycke i varje annat land. Överallt har man vid anordnandet
av sådana stora materialsamlingar som de ifrågavarande fattat
ett bestämt bearbetningsmål i sikte och inrättat
materialsamlandet så, att det direkt åsyftat ett i tryck framlagt resultat, vare
sig en ordbok, ett språkkartverk eller en rad monografier eller
flera av dessa mål på en gång. Såsom i ovan berörda
avhandling i Svenska landsmål (B 26, 1828, h. 182) framhållits, har
man i Sverige liksom på senaste tid delvis också i Tyskland och
på andra håll lagt arbetet så, att huvudparten av materialet —
kvantitativt sett — beräknats skola blott i arkiv tillhandahållas
forskningen, och ett strängare än förr begränsat urval och
sammandrag tryckas. Materialets definitiva utarbetande för tryck har
i Sverige ännu ej börjat i fråga om det största arbetet: den
gemensamma ordboken. Bearbetningen har över huvud taget
inriktats på att närmast och framför allt tjäna materialsamlingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
